Fru talman! Kenneth Kvist nämnde själv att han i
den här frågan har bytt fot, och det må han ha rätt att
göra. Men vad jag särskilt funderar över är för det
första att Kenneth Kvist säger att det här är ett unikt
fall. Ändå är det en principsak. Frågan är faktiskt om
Kenneth Kvist tycker att den här provisoriska lös-
ningen är hållbar. Det sista som Kenneth Kvist
nämnde var att Sekretesskommittén kanske behöver
göra ytterligare justeringar. Innebär det, Kenneth
Kvist, att den provisoriska lösningen enligt hans me-
ning är helt riktig i förhållande till det aktuella unika
fallet och till hotet om tvistlösningsförfarande?
Jag undrar för det andra: Om detta inte är en in-
skränkning med hjälp av sekretesslagsbestämmelser,
vad är det då? Är det över huvud taget en ny lagstift-
ning?