Fru talman! Intrigen i kammarens föreställning när det gäller till exempel forskningsfrågor är vanligtvis rätt förutsägbar. Det har jag noterat, trots mina få år i riksdagen. Upplägget är att oppositionen benämner och illustrerar ett dagsläge i kris, majoriteten bemöter ur sitt manus genom att anklaga minoriteten för svartmålning och mjältsjuka och ibland ger man motståndaren vedernamnet Dysterkvist för att skapa djup och tydlighet i debatten. Därefter hävdas att Sverige enligt diverse statistik ligger i topp, och sedan förväntas deltagarna påvisa svagheter i respektive källor. Alltfler exempel hämtas ur källorna tills talmannen stillsamt harklar sig eller möjligen knackar i bordet. Att rutinmässigt reprisera denna föreställning leder knappast utvecklingen och analysen framåt.
Därför vill jag, fru talman, helt oväntat instämma i statsministerns uttalande på Sacokongressen häromdagen, nämligen att Sverige har en god position inför framtiden, att Sverige satsar en stor andel av bnp på forskning och att Sverige har en plats bland de ledande nationerna. För detta har vi att tacka framstående forskares insatser under flera decennier. Forskningens frukter skördas på väl rotade träd efter lång tid av kultivering. Nobelpristagaren Arvid Carlsson är en av dem som brukar påminna oss om detta. Att Arvid Carlsson är den ende svensk som har fått Nobelpriset sedan 1983 kan för övrigt stämma till viss eftertanke.
Jag noterar med glädje att vi fortfarande har avancerad forskning och en större andel av forskningens världsmarknad än vår andel av världens befolkning. Men jag tillägger utöver vad statsministern sade: Fattas bara annat! Om vi med vår plats i Europa och vår historia av framsteg och fred inte låg i topp vore det närmast en skandal! Fattas bara annat. Det är klart att vi ska vara bland de ledande, rimligen främst i ambition. Det som ska få oss att höja ögonbrynen är inte att vi ligger hyfsat i nivå med likartade länder. Det som ska få oss att höja ögonbrynen är trenden. Det är trenden vi ska se. Det är trenden att andra länder lyfter ett efter ett och att vi står och stampar och i vissa avseenden faktiskt backar. Detta gör att vår relativa position på lite sikt är hotad och därmed också vår plats bland de ledande. Konsekvenserna blir förödande.
På samma sätt som Sverige har en i förhållande till folkmängden extremt stor produktion av till exempel fordon, pappersmassa, stål, IT-system och läkemedel måste vi för framtiden ha en överandel av FoU och forskningsframsteg. Det är nödvändigt att investera i forskning för att trygga vår försörjning och för att skapa ett samhälle med god hälsa, god miljö och livskvalitet. Forskning är långsiktigt en förutsättning för välstånd. Kunskapsutveckling är också en omistlig del av den mänskliga kulturen och är ett egenvärde. Det måste finnas gott om plats för fritt vald forskning inom en fri högskolesektor utan onödig politisk styrning.
Det är alltså angeläget att se och erkänna vårt systems svagheter och sårbara punkter. Att vår forskning till tre fjärdedelar finansieras av näringslivet är kanske i sig inget problem, men att det är ett litet fåtal internationellt verksamma företag som står för uppemot 80 % av denna del är ett latent hot. Enligt SCB har företagens FoU minskat med en tiondel under 2000-talet. De 20 största företagen har fördubblat sin utrikes placerade forskning. År 1995 lade företagen 22 % av forskningen utomlands. Nu lägger man 43 % utomlands. Svensk forskning flyttar ut! Här ser vi en farlig trend.
Med detta sagt kommer vi äntligen till det som skiljer. Vi kristdemokrater vill tillsammans med övriga allianspartier öka basanslagen till lärosätena med ett transparent system som premierar kvalitet, och vi vill öka stabilt under flera år. Med högre basanslag kan lärosätena skapa en långsiktighet i fritt vald forskning.
Vi vill införa fler doktorandtjänster och fler postdoktorala tjänster, och vi vill avpolitisera lärosätenas styrelser genom att de själva ska få tillsätta ledamöter och ordförande.
Vi välkomnar regeringens planer på stöd för mindre företags forskningssatsningar och stöd för kommersialisering men ser behov av att ytterligare förstärka insatserna.
Det är inte rimligt att en enskild forskare eller ett enskilt lärosäte på egen hand ska ta alla risker och ha all nödvändig kompetens för att med framgång sköta kommersialisering av forskningsrön.
Fru talman! Vi kristdemokrater vill också avskaffa lärarundantaget och i samband med detta bygga ett samlat stöd för nationen med högsta kompetens.
Vi menar att riksdagen fortsättningsvis måste behandla forskningsfrågorna på ett samlat sätt i ett enda forsknings- och framtidsutskott. Nuvarande ordning motverkar forskningens utveckling.
Vi finner det också orimligt att forskningsfrågorna sprids ut på olika departement. Lika långsökt är att ett enda statsråd samtidigt ska hinna och kunna sköta utbildning, forskning och kultur. Regeringen bör i likhet med Finland inrätta ett framtidsråd under ledning av statsministern.
Slutligen ska jag säga några ord om forskaretik. Att utreda vetenskaplig oredlighet ligger nu på arbetsgivaren, som genom rektor har att anmäla felsteg till Vetenskapsrådets expertgrupp. Vetenskapsrådet har skrivit till regeringen och framfört önskemål om en annan ordning. Kristdemokraterna vill i likhet med Vetenskapsrådet inrätta en fristående instans för granskning av forskningsfusk.
Detta och mycket mer vill Kristdemokraterna.
Utbildnings-, forsknings- och kulturministern ämnar, enligt uppgift, i dagarna möta forskningsföreträdare från ett antal andra länder. Det är säkert mycket väl använd tid. Lycka till i samtalen, statsrådet Pagrotsky!
Fru talman! Vi kristdemokrater står bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall enbart till reservation 15.