Fru talman! Regeringen är ytterst ansvarig för skolans kvalitet, resultat, likvärdighet och resurser. Att ta det ansvaret är en del i att vara skolminister. I stället ser vi havererade skollagsförhandlingar och möten på departementet om skolmat, lärarutbildning och friskoleersättningar. Vi ser en skolminister som under sitt första år talat om i stort sett allt annat än kunskap, allt annat än om de elever som inte når målen, som visat som mest engagemang mot friskolor och mot Moderaterna snarare än för att rätta till skolans problem.
Vi ser en process där skollagarna förvandlas till ett beklagligt spel om regeringsunderlagets fortlevnad, där skolans behov hamnat i skymundan. Efter sex år av utredning, remisser och förhandlingar finns fortfarande inget färdigt förslag. En bred enighet i Skollagskommittén om inriktningen har förötts. Ett parti har hoppat av, och ett annat har kastats ut från förhandlingarna. En lag som ska styra Sveriges största arbetsplats i decennier förtjänar bättre än så - en bred enighet som kan ge skolan stabila spelregler.
Från moderat sida avvisar vi hela det sätt som skolminister Ibrahim Baylan hanterat skollagen på. Mycket tyder på att det första en borgerlig regering får göra är att reparera skadan från Baylans misstag gällande skollagen.
Vi har sett en tidsutdräkt där kommittén tillsattes 1999 och var färdig 2002. Vi har sett en situation där regeringen under hela detta år har lämnat fullständigt motstridiga besked om vad som händer med skollagen. Den 17 januari sade man att man ska överlämna förslaget till lag till riksdagen efter sommaren. Den 12 juni sade man att processen går vidare som planerat, och man utlyste en presskonferens för att presentera lagen. Denna presskonferens fick ställas in dagen därpå. Man sade att texterna inte var klara ännu. Alltså var inte texterna färdigskrivna efter sex års arbete. Det insåg man kvällen innan de skulle presenteras.
Den 16 juni säger man ihop med Miljöpartiet att man är överens om att regeringen nu själv sänder ut förslaget på remiss. Av förslaget framgår: Regeringen har ännu inte tagit ställning till innehållet. Efter sex års arbete!
Så kom en ny remissrunda, nya turer om hur förhandlingen skulle se ut med Miljöpartiet, och nu har regeringen varit på konferens. Kanske vi här i dag kan få ett besked av skolminister Ibrahim Baylan. Vad är det som har hänt? Är det ett totalt skollagshaveri som har inträffat, eller är det bara fortsatt strul som verkar vara det bästa läget vi kan förvänta oss av regeringen när den leder arbetet med att ta fram en ny skollag.
Skolpolitiken ska skapa förutsättningar, fru talman, för alla elever att nå grundskolans kunskapsmål. Moderaterna vill höja kvalitetskraven på skolan och tillför därför skolan både nya verktyg och nya resurser för att möjliggöra en högre kvalitet, individanpassad undervisning, tidig utvärdering och bättre utbildning för lärare.
Moderaterna satsar 6,7 miljarder kronor mer än regeringen på förskolan, grundskolan och gymnasiet 2006-2008.
Moderaterna lägger 660 miljoner kronor mer än regeringen på ökad kvalitet i förskolan, eftersom vi vet vilken betydande roll för elevers kunskapsutveckling som förskolan kan ha.
Moderaterna lägger 240 miljoner kronor mer än regeringen för att möjliggöra bättre och individanpassat stöd till elever som inte når målen i samband med de kunskapskontroller som vi föreslår.
Moderaterna riktar 825 miljoner kronor mer än regeringen till Skolverket för att finansiera bland annat högre krav på kvalitetsgranskning av skolor, en utbyggd nationell provbank samt en utökad nationell statistik om skolan.
Vi lägger också pengar för att påskynda hanteringen av friskoleansökningar. Vår ambition är att varje skola ska granskas med samma ögon, hör och häpna, oavsett huvudman, åtminstone vart tredje år.
Moderaterna avsätter en kvarts miljard kronor mer än regeringen i en särskild satsning på matte och NO-ämnen. Moderaterna avsätter 937 miljoner kronor mer än regeringen till skolutveckling och skolnära forskning för att lärare och skolledare ska kunna finnas mitt i flödet av forskningsresultat och själva kunna delta i skapandet av ny och fördjupad kunskap. Lärare måste kunna göra karriär inom yrket genom att utveckla undervisningen.
Men vi ser i dag en situation i Socialdemokraternas Sverige där 1 % av landets grundskollärare har fått möjlighet att få forskarutbildning och där bara var femte lärarutbildare får forskarutbildning.
Vi föreslår ett nytt institut för skolnära forskning för att föra ut forskningsresultat, fördela medel utifrån vetenskaplig kvalitet till skolnära forskning och bidra till stärkt kvalitetsutvärdering av skolan.
Moderaterna etablerar en årlig lärarmiljard för akademisk fortbildning, alltså motsvarande 8 000 kr per lärare och år. Vi ger totalt 3 miljarder kronor mer än regeringen på tre år till lärarfortbildning.
Lärarna har rätt till 104 timmar fortbildning per år, men den saknar alltför ofta innehåll. Det senaste jag hörde en lärare berätta var att fortbildningsdagen bestod i att lärare fick rensa i materialrummet. Det mesta av fortbildningen får lärare klara av på egen hand. Det går inte att leva ett helt yrkesliv om 35 år på den lärarutbildning man genomförde i sin ungdom. Detta är en central kvalitetsåtgärd.
Vi vill under nästa mandatperiod införa ett system för lärarauktorisation och markera det genom att avsätta 20 miljoner kronor för införandet. Vi anslår 200 miljoner kronor mer än regeringen till att höja lärarbehörigheten genom validering och kompletterande utbildning utöver Säl. Vi vill skapa fler vägar till läraryrket. Moderaterna avsätter 30 miljoner kronor mer än regeringen för höjda kvalitetskrav på skolans mobbningsförebyggande arbete och på utbildning i landets skolor i forskningsbaserade åtgärdsprogram enligt norsk modell som har bevisad effekt.
Moderaterna stärker valfrihet och kvalitet i skolan för funktionshindrade elever och avsätter 939 miljoner kronor mer än regeringen för det, inklusive 39 miljoner för bättre läromedel.
Moderaterna gör en särskild kultursatsning på skolan och lägger 425 miljoner kronor mer än regeringen på detta över tre år.
Vi lägger sammantaget bara till kommunerna mer än 900 miljoner kronor mer än regeringen för skolan. Vi låter dessutom kommunerna använda pengarna mycket mer flexibelt och avvisar styrda Wernerssonpengar för fler vuxna i skolan, som Riksrevisionen har visat inte har haft några kvalitetshöjande effekter.
Skolminister Ibrahim Baylan brukar i varje debatt påtala vikten av resurser till skolan, men han finns inte i närheten, inte i samma härad, inte i samma division som de moderata satsningarna på skolan. När ska Socialdemokraterna börja finansiera en skola med kvalitet för alla?
Regeringen under Baylans ledning underfinansierar gravt den svenska skolan och gör det återkommande varje år. Vi moderater finansierar alla de förslag vi lägger krona för krona, men viktigast är ändå att de satsningar vi gör har betydande stöd i forskning och beprövad erfarenhet. Vi vet att de kan ge effekt på kunskapsresultaten och att den ökade frihet vi vill ge landets skolor och den utökade kvalitetsgranskning vi vill att alla skolor ska genomgå dessutom kommer att bidra till en effektivare resursanvändning än i dag.
Fru talman! Vi ser en skolminister som talar om en skola i världsklass samtidigt som kunskapsresultaten faller. Vi ser en skolminister som talar om en skola för alla när i verkligheten Socialdemokraterna har skapat en trekvartsskola där år efter år, inte bara ett år utan varje år, bara tre av fyra elever klarar grundskolans kunskapsmål. Det är inte konstigt. Undervisningstiden för eleverna är kortare i Sverige än i andra länder. Den begränsas av lärarlösa lektioner där elever utlämnas att själva inhämta kunskap och varannan elev får arbeta enskilt varje dag.
Allvarligast är kanske ändå att var du föds och var du bor i skolministerns Sverige avgör hur god utbildning du får. I en svensk kommun når alla elever alla mål, och i en annan kommun är det hälften som når målen. I ett par av landets kommuner når alla gymnasiebehörighet, och i åtta är det mer än var femte elev som inte når gymnasiebehörighet.
Att skolan tappar i förmåga att kompensera för social bakgrund i en tid när behoven ökar är allvarligt men inte konstigt. Socialdemokraterna är mot en tydlig utvärdering av elevers kunskaper. Man är mot betyg, mot skriftliga omdömen, mot kontrollstationer, mot individanpassad undervisning. Man är mot individuella kunskapsplaner som utgår från elevernas kunskapsläge. Baylan har tagit begreppet, tömt det på innehåll, och nu ska de bara vara framåtblickande. Man ska gå någonstans men inte veta vad man utgår från. Det får inte redovisas. Problem döljs i dag i stället för att lösas. Det gör att många elever inte får stöd i tid för att nå målen. Vi har fått en skolpolitisk skicka-vidare-mentalitet där problem alltid ska lösas någon annanstans någon annan gång av någon annan.
Moderaterna har förslag som ändrar allt detta, som för tillbaka ansvaret tidigt i skolan, ser till att varje del av skolan löser sitt uppdrag och garanterar att varje elev får stöd i tid. Ett sådant förslag är tidiga kunskapskontroller med nya delmål och nya nationella prov så att ingen elev längre ska kunna gå osedd genom grundskolan. Därutöver kommer individanpassad undervisning. Det är inte okej att halka efter i egen takt, men vi ska ha en individanpassad undervisning som ser till att formerna passar alla så att alla hänger med, vilket stärker undervisningen för alla i skolan.
Så landar det, fru talman. Moderaterna lägger en budget för kunskap, baserad på forskning och beprövad erfarenhet, som inriktar sig mot att just lösa de problem som gör att var fjärde elev i dag varje år går ut grundskolan utan att nå målen, som inriktar sig på att lösa de problem som gör att i dag mer än var tionde elev går ut grundskolan varje år utan att nå gymnasiebehörighet. Vi avvisar den socialdemokratiska trekvartsskolan, och vi ser till att skapa förutsättningar för en skola där alla elever når alla mål. Vad är Socialdemokraternas målsättning i dag?