Herr talman! Jag läste en sentens någon gång som
var på latin. Det var stiligt. Men fritt översatt lät det
ungefär: Milt i tonen, starkt i sak. Det försöker jag
leva efter. Men jag är inte så säker på att jag klarar av
det i den här debatten, vad gäller mildheten i tonen i
alla fall. Det andra är jag säker på att klara.
Tulldebatterna brukar inte vara långa vad gäller
antalet inlägg, inläggens tid eller antalet debattörer.
Men den här gången har vi en lång talarlista. Det visar
att kammaren skall fatta beslut i viktiga principiella
frågor. Det är frågor som rör tullskyddet vid Sveriges
gränser. Man må kalla de gränserna för yttre eller
inre, de är fortfarande Sveriges gränser. För beslut
och dess konsekvenser inom och vid dessa gränser har
Sveriges riksdag ett direkt ansvar.
Det här rör ytterst EU-omröstningen. I den om-
röstningen hade vi två nej-partier, Vänsterpartiet och
Miljöpartiet, som varnade för och som sade att ett av
skälen för att säga nej till EU var att EU var ett hot
mot gränsskyddet och narkotikakontrollen. Då sade
ja-partierna: Nej, det här skall vi klara ändå. Vi lovar
att även om vi kommer med i EU skall vi behålla ett
fullgott gränsskydd, ett fullgott skydd mot narkotika
och annat farligt gods.
Så gick Sverige med. Det skulle ju inte bli något
problem, för alla hade ju lovat att man skulle upprätt-
hålla ett fullgott gränsskydd. Naturligtvis insåg alla att
det blev förenklingar vad gäller tullklarering, att man
kunde dra ner på en del av tullens pengar. En del
tullanställda behövdes inte mer.
Generaltullstyrelsen redovisade i december 1994
att det gick att spara 522 tjänster. Då hade man också
utgått från principen om ett fullgott gränsskydd men
ansett att man kunde dra ned på detta sätt.
Sedan blev det januari. Då hade Finansdeparte-
mentet berett den här frågan. Nu sade departementet
helt plötsligt att det gick att spara 1 097 tjänster. Man
kunde alltså spara ytterligare 575 tjänster. Och det här
är en organisation som har 3 300 anställda.
Hur kom Finansdepartementet fram till detta? Har
vi läst någon utredning om hur departementet kom
fram till det? Nej, det har vi inte gjort. Detta beror på
att Finansdepartementet skulle spara pengar, och då
gjorde man det. Man tyckte att det gick att göra en ad
hoc-lösning. Det är ett latinskt uttryck. Man skär här
och där på ett slumpartat sätt.
Det är viktigt att kunna spara i dessa tider med
dåliga statsfinanser, men man bör ha ett visst be-
slutsunderlag. De flesta insåg att departementet inte
hade något vettigt underlag för sitt förslag. Det kom
in mängder med motioner i den här frågan. När vi
bläddrar i vårt betänkande kan vi se att det förekom-
mer många namn: Alf Svensson, Gudrun Schyman,
Thomas Julin, Ragnhild Pohanka, Gun Hellsvik, Olof
Johansson, Johnny Ahlqvist, Bo Nilsson, Bengt Sil-
fverstrand, Michael Stjernström, Erling Bager, Eva
Flyborg, Widar Andersson, Lennart Nilsson, Sten
Svensson, Ingbritt Irhammar, Birgitta Carlsson. Från
alla partier, på olika nivåer, kom det in mängder med
motioner i frågan.
Många var oroade. Snart visade det sig att motio-
närernas oro snarare var i underkant än i överkant.
Det underströks i utskottsberedningen. Det kom in
massor av handlingar. Och vi uppvaktades av en
samlad antidrogrörelse, näringslivet och kommuner.
Tullverkets generaldirektör har aldrig gjort sig känd
för att vara särdeles kritisk mot regeringen. Det kan
ingen hävda. Han har varit en lojal verksledare.
T.o.m. han säger att de löften som gavs om ett fullgott
narkotikaskydd inte kan infrias med detta förslag.
Fakta talar för sig själv. Sedan fick vi ännu mer
fakta när vi tittade på verksamheten och såg hur
krångliga dessa nya regelsystem var. Det är inte
många som har hunnit sätta sig in i frågorna så nog-
samt som vi i skatteutskottet har gjort. Men i det fall
då det i Sverige finns tre paragrafer i mitten av en A4-
sida som reglerar elektroniska komponenter finns det i
EU-rätten tjocka luntor. Det är en fördel om man har
en civilingenjörsexamen i elektronik när det gäller att
förstå regelverket. Det ställs nya krav på utbildning
och insatser för att man skall klara av EU:s regelverk.
I den mån Finansdepartementet hade något under-
lag hade man tittat på hur mycket tid som hade an-
vänts till klarering. Sedan hade man bara gjort någon
statistisk medelvärdesberäkning. Men i statistiska
värden döljer sig en verklighet, och i det som ofta
bara stumt bokfördes som klarering ingick väsentliga
delar av kontroll. Det vet de som har arbetat med
frågorna på riktigt. Man kan inte begära att alla tjäns-
temän på Finansdepartementet skall veta om detta,
men därav fick vi det dåliga förslaget från regeringen.
Alla här i korridorerna och i skatteutskottets ses-
sionssal insåg snart att regeringsförslaget inte hade
några möjligheter att gå igenom. Socialdemokrater i
denna riksdag är lojala mot sin regering. Det skall de
naturligtvis vara, men jag tror att alla socialdemokra-
tiska ledamöter i utskottet insåg att detta förslag var
orimligt, särskilt de ledamöter som hade insyn i Tull-
verkets verksamhet. Alla insåg att regeringens förslag
skulle förlora. Frågan var inte om man skulle förlora,
utan med hur mycket. Detta diskuterades nogsamt i
utskottet.
Vänsterpartiets lösning var enkel. Vi sade att man
skulle minska sparbetinget för kommande budgetår
med 75 miljoner kronor. Sedan skall en struktur-
utredning göras som inte bara tar hänsyn till teorier
om hur EU påverkar den svenska tullverksamheten
utan till hur EU i verkligheten påverkar tullens verk-
samhet och behov av kontroll och skydd mot farligt
gods, narkotika i synnerhet. Man skall ta hänsyn till
verkligheten och göra en strukturutredning och sedan
fatta beslutet om den långsiktiga sparplanen för de två
kommande åren. Detta är det rimliga förhållningssät-
tet i denna svåra fråga. Allt annat är dåliga eller mind-
re dåliga lösningar.
Herr talman! Miljöpartiet har i princip samma
förslag som Vänsterpartiet. Det gladde mig som
vänsterpartist mycket. Men utskottet avstyrker Väns-
terpartiets förslag och fattar beslut som tillgodoser
Miljöpartiets förslag. Nu kommer det märkliga, herr
talman: det är samma förslag. Ledamöter här i kam-
maren och ledamöter vid terminalerna! Är det inte
fantastiskt att två identiska krav i utskottet leder till ett
enda beslut som gör att det ena kravet avstyrks och
det andra tillgodoses?
Det här strider mot normal logik men tydligen inte
mot den politiska logiken i vissa partier. Jag menar att
vanlig logik bör råda även i politiken. Jag anser, herr
talman, att utskottet gör en riktig bedömning när man
säger att man har avstyrkt Vänsterpartiets motion. I
den meningen gör man en riktig bedömning. Man har
avstyrkt den. Det är korrekt. Men hur kan man sam-
tidigt ha tillgodosett Miljöpartiets motion om att an-
slagen skall ökas med 75 miljoner? Det är ganska
knepigt, för att uttrycka det försiktigt.
Läs på sidan 11 i detta betänkande! Där står:
"Utskottet anser att en anslagsnivå för helår räknat
om 75 miljoner kronor över den nivå som regeringen
har föreslagit är en rimlig avvägning." Då kan man
behålla 250 tjänster fler än regeringen föreslår. Då
verkar det som om motionen är tillgodosedd. Men på
sidan 12 står det, och det är helt fantastiskt, "att takten
i besparingsplanen bör ändras så att tyngdpunkten i
besparingen i stället förläggs till budgetåret 1995/96 -
- -. Enligt utskottets bedömning är det möjligt att öka
den besparing som skall genomföras - - - med 50
miljoner kronor." Miljöpartiet föreslår att man skall
ge 75 miljoner extra till Tullverket. Det förslaget
tillgodoses genom att man ökar sparbetinget från 150
miljoner till 200 miljoner för kommande budgetår.
Man tillgodoser förslaget på ett fantastiskt sätt. Det är
samma sak som om jag skulle vilja ha en resa söderut
till Italien men i stället får en resa till Norrbotten. Då
blir jag också tillgodosedd.
Det här går i motsatt riktning. Att man kan anse att
man tillgodoser någon på detta sätt är absurbt. Detta
är möjligtvis grekiska sofismer - nej, de är mer ele-
ganta än så. Det här är en bondauktion. Miljöpartiet
har bjudit, och principen har varit att socialdemokra-
terna har tagit lägstbjudande. I Miljöpartiet var man
så levnadsglad, för att använda ett fornnordiskt ord,
att man gick med på vad som helst bara man fick
kalla det en uppgörelse. Detta är ytterligt pinsamt för
Miljöpartiet. Det är ytterligt pinsamt för motionärer-
na.
Herr talman! Den talartid som jag anmälde är ty-
värr slut. Annars skulle jag kunna penetrera detta
agerande mycket länge.
Jag vill yrka bifall till Vänsterpartiets reservation
under mom. 1. Vi kommer också att biträda alla övri-
ga reservationer under detta moment i huvudvotering-
en. Det gör att vi har en enig och bred opposition. Jag
hoppas att vi segrar i slutvoteringen. Jag tror inte det,
men jag hoppas. Det är ju en hel del som har motione-
rat.
Jag vill också, herr talman, yrka bifall till Väns-
terpartiets reservation under mom. 3. Den tillgodoser
Folkpartiets, Centerns och Moderaternas synpunkter
vad gäller flygplatsfrågan. Därför kommer vi att avstå
från att under voteringen yrka om återremiss. Om det
blir en återremiss finns det en bra reservation att
stödja.