Fru talman! Anledningen till att jag inte berörde frågan om bristerna i respekten för till exempel meddelarfriheten inom den offentliga sektorn är att detta inte behandlas i detta betänkande. Det kommer upp i ett annat betänkande, där vi också har motioner som vi nog ska diskutera när de kommer upp till behandling.
Vad gäller det andra resonemanget använder Kerstin Lundgren uttrycket "ideologiska skäl" som om det innebär att man inte behöver bry sig om dem. Jag har i och för sig inte den synen på ideologi, men jag ska ändå lite grann försöka förklara hur jag resonerar.
Utgångspunkten är inte någon uppfattning om vad som ska vara offentligt och vad som ska vara privat i det här fallet utan utgångspunkten är: Vill vi att demokratins ideal ska sätta sin prägel på samhällslivets alla områden? Ser vi det som ett ideal att demokratisera samhället i dess helhet, eller vill vi begränsa demokratin till en särskild liten del av samhället?
Vad gäller det privata näringslivet vill jag säga att egenheten med det är att det är privat i juridisk mening, det vill säga att det är ganska få enskilda personer som äger det privata näringslivet. Men till sin karaktär är inte näringslivet privat utan samhälleligt. Det ingår i en samhällelig helhet. Vi är alla beroende av det. Det är inte privat i den mening som min ficka eller mitt köksbord är privat utan det är samhälleligt. Det är därför som kraven på demokrati och yttrandefrihet gör sig gällande också inom ekonomins område och alltid har gjort det.
Det har förts en hård om man så vill säga ideologisk kamp i det här landet om just detta, och här finns naturligtvis ideologiska skiljelinjer. Jag inser att jag inte får med mig Kerstin Lundgren och Centern hela vägen på den resan. Men kommentera då det som gäller den offentligt finansierade privata verksamheten! Borde inte meddelarfriheten gälla där?