Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till
utskottets hemställan i betänkandet om Amsterdam-
fördraget. Jag vill också i sammanhanget yrka bifall
till vår reservation nr 13. Vi står naturligtvis bakom
våra övriga reservationer också, men för tids vinnande
nöjer vi oss med att yrka bifall till denna.
Herr talman! Så har kammaren återigen av radar-
paret Hurtig och Eriksson fått uppleva en makalös
svartskrivning och svartmålning av ett steg framåt i
EU-sammanhang. Det är förvånande, och svårt att
riktigt förstå, var de får alla negativa argument ifrån
och hur svart man kan läsa olika resultat, även om
man har den allra största ambition.
Vi vet naturligtvis att resurserna som dessa partier
har i Bryssel har valt att i stället för att försöka ut-
veckla unionen använda sina medel för att skicka hem
mer svart färg att måla den svenska opinionen med.
Men jag är ändå förvånad över att man kan vara så
dyster som man här har redovisat.
Herr talman! Vi som sätter vår tillit till, och bär på
en övertygelse om, att ökat samarbete och ökad öp-
penhet mellan Europas folk främjar fred och frihet,
och att det skapar förutsättningar för en rättvisare
ekonomisk fördelning mellan människor i vår region,
i Europa, har anledning att se Amsterdamfördraget
som en framgång för Europas folk.
Regeringskonferensen som föregick Amsterdam-
fördraget avslutades på ett sätt som de flesta förhand-
lingar gör, dvs. både med glädjeämnen och med be-
svikelser.
Vi kan konstatera tre grundläggande målsättningar
i regeringskonferensen:
att förnya unionen
att skapa ett medborgarnas Europa
att förbereda utvidgningen mot öst
Herr talman! Kristdemokraterna har konsekvent
understrukit att EU:s främsta uppgift är att främja fred
och solidaritet. Det innebär att utrikes- och säkerhets-
politiken tillsammans med den förestående utvidg-
ningen av unionen måste prioriteras framför allt annat
arbete.
Beslutsreglerna har ändrats i Amsterdamfördraget.
Ett medlemsland som inte kan acceptera att omfattas
av ett beslut kan välja att lägga ned sin röst och på så
vis undvika att hindra övriga länder att gå vidare.
Detta ger ett effektivare beslutsfattande, och det inne-
bär en vinst, inte bara för de länder som vill fatta
beslut, utan även för det land som väljer att stå utan-
för. Vetorätten finns faktiskt kvar.
Det har sagts tidigare att en analysenhet skall ska-
pas, och så skall det också bli. Enheten skall utarbeta
en långsiktig strategi för att skapa analysunderlag för
beslut som skall ge en tidig förvarning för potentiella
konflikter som finns i Europa och i dess närhet.
Petersbergsuppgifterna finns med, och de har ock-
så skrivits in i fördraget. Uppgifterna gäller humanitä-
ra insatser, räddningsinsatser, fredsbevarande uppdrag
och insatser av stridskrafter vid krishantering, inklusi-
ve fredsskapande. De här uppgifterna ger Sverige och
övriga alliansfria länder en möjlig och en viktig platt-
form för deltagande i fredsarbetet.
Herr talman! När det gäller mänskliga rättigheter
har en viss framgång uppnåtts i det nya fördraget
beträffande ickediskriminering. En ny artikel, nr 6 a,
ger rådet möjlighet att vidta åtgärder mot diskrimine-
ring på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion
och de andra kända faktorerna. Det är ett viktigt steg
på vägen för att göra EU mer medvetet på detta om-
råde. Vi kristdemokrater skulle gärna ha velat se att
ett förbud mot diskriminering hade skrivits in i för-
draget. Det hade varit ännu bättre.
Enligt vår uppfattning är det en besvikelse att inte
Europarådets konvention om mänskliga rättigheter har
införlivats i fördraget.
Det är bra att man nu anger ett tidsperspektiv för
att besluta om åtgärder som rör asyl, skydd av flyk-
tingar, ansvarsfördelning, invandring, olaglig invand-
ring samt rättigheter för tredjelandsmedborgare som
legalt vistas i EU.
När det gäller unionens demokratiska utveckling
finns det en vanligt förekommande kritik mot EU,
som har gällt det demokratiska underskottet. Därför
har medlemsländerna nu enats om att öka öppenheten
och insynen i unionens arbete. Rådets omröstningar
skall vara offentliga framöver.
Vi kristdemokrater ser Europaparlamentets ökade
inflytande som en demokratisk framgång. Det europe-
iska folkets direktvalda parlament har naturligtvis en
ökande roll, och det tycker vi är viktigt.
När det gäller medborgarnas Europa är det en
viktig signal till Europas ca 20 miljoner arbetslösa att
EU-politiken kommer att fokusera på åtgärder som
främjar sysselsättning och en bättre social standard.
Den fria inre marknaden i Europa kompletteras på det
här sättet med ett socialt ansvarstagande. Det välkom-
nar vi.
Flexibiliteten innebär att ett antal länder kan gå
vidare till ett fördjupat samarbete utan att alla med-
lemsländer måste vara med. Den formen av samarbete
är begränsad genom en rad olika villkor. Villkoren
legitimerar flexibiliteten, som måste ses som en nöd-
vändighet inför kommande utvidgningar. Jag tror inte
att man skall underskatta att vissa länder av egen vilja
vill gå vidare. Då måste också demokratin hitta vägar
för detta.
Herr talman! Jag skall säga något beträffande ut-
vidgningen mot öst. Som så ofta har påpekats är
östutvidgningen en historisk uppgift för EU. Av soli-
daritetsskäl, för freden och för vår egen säkerhet är
det nödvändigt att bereda en väg för medlemskap för
de nya demokratierna i Öst- och Centraleuropa. Att
värna freden genom gemenskap och solidaritet har
varit, och måste fortsätta att vara, EU:s främsta upp-
gift. Det fortsatta och utvidgade samarbetet gynnar
inte bara Europas folk, utan i förlängningen även
säkerheten i omvärlden.
Ingenting får därför komma i vägen för den ut-
veckling mot medlemskap som har påbörjats i kandi-
datländerna.
Det är därför oroväckande att man i Amsterdam
inte kunde lösa några av de institutionella frågor som
tidigare angivits som nyckelområden för utvidgning-
en. Det beklagar vi.
Det är framför allt tre frågor som kvarstår och som
måste se sin lösning, nämligen kommissionens fram-
tida sammansättning, ökad användning av kvalificerad
majoritet för beslut i rådet samt en ny röstviktning i
rådet.
När det gäller miljöfrågor vill jag säga att det
slutliga resultatet måste anses alldeles otillräckligt för
vår del, trots vissa framgångar inom miljöområdet.
Visserligen bekräftas miljöfrågornas vikt av att en
hållbar utveckling anges som ett mål, men de konkre-
ta åtgärderna har inte givits ett ökat utrymme i fördra-
get, som vi skulle vilja ha sett.
En annan besvikelse på miljöområdet gäller mil-
jöskatter. Kristdemokraternas anser att ett beslut om
miljöskatter skall kunna fattas med kvalificerad ma-
joritet i rådet.
När det gäller kriminaliteten vill jag säga att det i
och med utvidgningen blir ännu viktigare att långtgå-
ende samarbete mot gränsöverskridande kriminalitet
finns på plats och fungerar effektivt. Dels blir unio-
nens yttre gränser betydligt längre, dels är det ett
faktum att illegal handel i dag i stor utsträckning
transiterar från Öst- och Centraleuropa. Medborgar-
nas trygghet är direkt beroende av den gemensamma
kampen mot kriminalitet.
När det gäller asyl vill jag säga att den nya asyl-
politiken innebär ett allvarligt bakslag. Att Spanien
lyckades få igenom ett protokoll som begränsar möj-
ligheterna för en medborgare i ett EU-land att söka
asyl i ett annat land står i strid med flyktingkonven-
tionen, som skall garantera obegränsad tillgång till
asylansökan. Detta beklagar vi kristdemokrater, och
vi kommer att arbeta för en förändring på det områ-
det.