Fru talman! Jag är medveten om att statsministern
agerar som om han vore här för att granska oppositio-
nen och riksdagen och inte tvärtom. Det här är en
frågestund där riksdagen skall tala med statsministern
om hans agerande på ett toppmöte där han har repre-
senterat Sverige. Jag tror att statsministern gärna
skulle jaga MUF för vad den borgerliga regeringen
gjorde. Men nu handlar det inte om det. Det handlar
om statsministerns agerande.
Den gemensamma valutan ses i snart sagt alla EU-
länder som en central del av en strategi för att öka
tillväxten och sänka arbetslösheten. I resolutionen
från toppmötet i Amsterdam sade man följande:
"EMU samt stabilitets- och tillväxtpakten kommer att
stärka den inre marknaden och främja en icke-
inflationsdrivande, makroekonomisk miljö med låga
räntor, och därigenom kommer förutsättningarna för
ekonomisk tillväxt och fler arbetstillfällen att öka."
Det här toppmötet var Persson med på. Men vil-
ken politik driver han i Sverige? Han sade i samband
med det toppmöte som nyss har varit: Jag tror att
opinionen kommer att förbättras när den ekonomiska
situationen gör det. Han talade då om EMU. Förbätt-
ras, får vi nu höra. Det innebär alltså att Persson
plötsligt tycker att det är en förbättring om svenska
folket blir för EMU. Då skulle det vara intressant att
höra hans eget ställningstagande.
Inte minst skulle det vara intressant att höra vilket
ledarskap han är beredd att visa för att leda in Sverige
i EMU. Vi går ju nu en annan väg än Finland, som har
tagit tag i så många av de problem som den här rege-
ringen har underlåtit att ta tag i.
Men min fråga kvarstår: Är statsministern beredd
att följa de rekommendationer som han själv har varit
med om att fatta beslut om? Det är tyvärr inte en
självklarhet för den här regeringen att följa sin egen
politik, i alla fall inte den som bedrivs utomlands.
Denna skiljer sig nämligen icke obetydligt från den
som bedrivs i Sverige.