Fru talman! Inför det här toppmötet försökte Gö-
ran Persson anlägga en hög profil - märk väl: inrikes-
politiskt om än inte utrikespolitiskt. Han menade att
de mål som skulle diskuteras inte ens var särskilt
radikala för Sveriges del, men detta är fullständigt
felaktigt. De svenska arbetskraftskostnaderna har
stigit mer än de i övriga EU-länder, Sverige har haft
den största nedgången i sysselsättning i EU, och Sve-
rige har de högsta arbetsgivaravgifterna och har höjt
dem mer än något annat EU-land.
Nu kommer rekommendationen att sänka arbets-
givaravgifterna och dessutom avreglera för småföre-
tagen. Då framställs det som en framgång att det här
inte var bindande.
Det råder också viss förvirring. Göran Persson
sökte en nödutgång och sade att det inte fanns något i
toppmötets beslut som förpliktade oss att sänka ar-
betsgivaravgifterna. Gunnar Lund sade i stället att det
är riktigt att riktlinjerna inte är bindande men att vi tar
det vi åtar oss här på fullaste allvar. Då blir frågan:
Kommer regeringen att följa rekommendationerna?
Det är möjligt att vi inte kan få konkreta besked om
exakt hur, men kommer man att följa dem? Vill man
följa dem? Kommer man att sänka arbetsgivaravgif-
terna och avreglera för småföretagen?
Statsministern sade också att det i EU nu äntligen
har kommit hinder mot att göra ofinansierade skatte-
sänkningar som ger underbalansering - som om detta
skulle vara något nytt! Jag kanske får påminna stats-
ministern om de s.k. konvergenskriterierna med hin-
der för underbalansering. När, statsministern, har EU
uppmanat till annat än finansierade skattesänkningar?
Slutligen: Är det inte en samordning som Social-
demokraterna har sökt på sysselsättningspolitikens
område? Hur kommer det sig då att man ägnar år efter
år åt att försöka komma undan den samordning som
faktiskt finns? Ta t.ex. Essenpunkterna. Ta det som
har glömts bort, nämligen rekommendationerna från
toppmötet i Amsterdam i somras där man erinrade om
Essenpunkterna och också gick vidare. Eller ta det här
toppmötet. Inte vid något tillfälle har man visat minsta
vilja att följa dessa rekommendationer. Kommer ni att
följa er egen politik, statsministern?