Fru talman! Att det behövs en förändring har varit
uppenbart en lång tid. Domstolarnas organisation har
utretts ett flertal gånger i parlamentariskt tillsatta
kommittéer. Denna aktuella debatt beror alltså inte på
något som hänt just nu, utan detta problem har upp-
kommit med tiden. Politisk enighet har dock inte
kunnat nås. De politiska partierna har visat oförmåga
att komma med förslag. Jag saknar även i dag den
genomgripande analysen: Vad är det vi måste göra
tillsammans?
Den förändring som diskuterats och som fått ge-
hör bl.a. hos domarna är en nedläggning och sam-
manslagning av tingsrätterna, en centralisering efter
förebild av länsrätterna. Det finns dock en ovilja
bland partiernas medlemmar ute på berörda orter - i
samtliga partier. Budskapet är: Rör inte vår tingsrätt!
Och det budskapet anammas.
Det finns alltså två motsatser här, och därför
kommer vi inte vidare.
Fru talman! Miljöpartiet anser att en genomgri-
pande förändring av den inre domstolsorganisationen
bör genomföras, mer genomgripande än vad rege-
ringen föreslår i budgetpropositionen. Vi kan bifalla
de målformuleringar som regeringen ställer upp -
modernisering, höja kompetensen, mer flexibel,
mindre sårbar, attraktiva arbetsplatser - men de kon-
kreta åtgärderna för att nå målen skiljer, liksom ord-
ningen och takten på förändringarna. Vi skulle vilja
öppna fönstren och göra korsdrag.
Medborgarnas rättssäkerhet och rättstrygghet krä-
ver en genomgripande reformering, både av domarut-
bildningen och av de inre arbetsformerna. Vi har ett
ålderdomligt då fungerande, nu förlegat system, då-
ligt anpassat till nuvarande omständigheter för att
möta den nya tidens krav. Detta innebär tyvärr även
en omdaning för att uppfylla kraven från EU-
lagstiftningen. Det kommer att bli svårare för politi-
ker i Sverige att ändra lagar efter ett HD-domslut som
en övervägande majoritet anser felaktigt. Nu är det
fler och fler EU-lagar som är överordnade svenska
lagar.
Fru talman! Den enskilde domarens ställning i
Sverige är svagare än i andra demokratier. Det sam-
manhänger med den hierarkiskt uppbyggda domar-
karriären. Under en period av sin utbildning ägnar sig
den blivande domaren åt dömande verksamhet av
samma slag som en ordinarie domare men utan den
självständiga ställning som en ordinarie domartjänst
innebär. Det går ej längre att ha en domarutbildning
som samtidigt ska stå för arbetskraften i domstolarna.
Det är både dyrt och ineffektivt. Även de föredragan-
de och de som ska bereda målen behöver vara fler
och mer inarbetade än vad nuvarande system tillåter.
Domstolssekreterarna, som utgör basen i berednings-
organisationen, är också väldigt viktiga. Det är en
fara, när vi nu pratar om att spara, att deras tjänster
kommer att dras in. Detta skulle innebära stora nega-
tiva effekter. Vi vill därför markera vikten av att
denna personalkategori i beredningsorganisationen
behålls.
En ständig genomströmning av personer som ut-
bildas och samtidigt utgör arbetskraft kan inte organi-
seras i fasta, effektiva arbetslag. Att domaren måste
ha en kompetent och effektiv beredningsorganisation
till sin hjälp är uppenbart. Detta är en förutsättning
för att man ska kunna renodla domarrollen, så att
domaren kan ägna sig åt dömandet.
Fru talman! Inte heller de personer som genomgår
domarutbildning har bra förhållanden. De får flytta
omkring till olika orter, och de har svårt att få domar-
tjänster, eftersom dessa är få i förhållande till antalet
domaraspiranter som är under utbildning. Dessutom
är de helt beroende av goda vitsord och får anpassa
sig efter sin handledare.
Skrota den nuvarande domarutbildningen och in-
för fasta tjänster samt en domstolsakademi som er-
bjuder olika grund- och fortbildningar som även ger
utrymme för specialiseringar.
Vad är nu anledningen till att domarna slår larm
om att de budgeterade pengarna inte kommer att
räcka till den nuvarande verksamheten? Vad är det
som har hänt?
Budgetramarna för domstolarna har inte sänkts.
Anledningen är att domarna har fått till stånd en stor
lönehöjning som ska finansieras inom ram. Progno-
sen som budgetramarna baserades på var att det fanns
ett utrymme på ungefär 9 % för avtalsperioden. I
stället blev avtalet en löneökning med 21 % för de
ordinarie domarna.
Nu står Domstolsverket där med en ofinansierad
kostnadsökning för hela Domstolsverket på 100 mil-
joner kronor om året. Det är en av anledningarna till
att Domstolsverket aviserat en besparingsplan på ca
10 %.
För Miljöpartiet, fru talman, är det viktigaste att få
till stånd en genomgripande förändring av den inre
organisationen, och skulle den modell vi förespråkar
innebära även en yttre omorganisation är vi beredda
att diskutera detta.
Det viktigaste är att rättssäkerheten för den en-
skilde är hög, framför allt att handläggningstiderna är
korta, att tingsrättslokalerna känns säkra för vittne
och brottsoffer och att arbetsmiljön för domstolsper-
sonalen är tillfredsställande. Därför är det nu dags att
göra en förändring från grunden, annars kommer vi
aldrig att få ett modernt och effektivt domstolsväsen-
de.