Fru talman! I vårt demokratiska samhälle är dom-
stolarnas rättsskipande verksamhet mycket viktig.
Domstolarnas uppgift är att handlägga mål och ären-
den på ett rättssäkert och effektivt sätt och att avkun-
na dom inom rimlig tid. Rent allmänt gäller att dom-
stolarnas dömande verksamhet inte sker tillräckligt
snabbt. Genomströmningstiden för mål och ärenden
måste ökas märkbart. Kvaliteten på avgörandena kan
även i vissa fall ifrågasättas.
För att vi ska kunna öka domstolarnas ändamåls-
enliga uppgift i samhället krävs att de allmänna dom-
stolarna slås ihop med förvaltningsdomstolarna. Då
erhålls ett kvalitetsmässigt enhetligt rättsliv med lokal
förankring.
Att som regeringen nu gör under hand vidta åt-
gärder som faktiskt medför att de mindre tingsrätterna
svälts ut är ej acceptabelt. Inte heller kan konstlade
lösningar accepteras med gemensam lagman för flera
tingsrätter, och inte heller tanken att domkretsen
utvidgas väsentligt och att nuvarande tingsrätter be-
hålls som partiella verksamhetsorter.
Att inskränka antalet tingsrätter som har inskriv-
ningsmyndighet och att överföra inregistrering av
bouppteckningar till skattemyndigheterna är inte
heller lämpligt. Verksamheterna fungerar väl i dag
och innefattar ett värdefullt inslag som underlag för
tingsrätternas kompetens. Därutöver skapar förfaran-
det en stor tilltro till inskrivningsväsendet, och inre-
gistrering av bouppteckningar sker på ett kvalificerat
och kompetent sätt, med inslag av närhet och till-
gänglighet till gagn för den rättssökande allmänheten.
Fru talman! Det är viktigt att inse att det väsentli-
ga inslaget i dömande verksamhet är förhandlingarna
inför domstol och överläggningen till dom. IT-stödet
är värdefullt men innefattar inte någon större kost-
nadsbesparing. Det är emellertid viktigt med inslag av
administrativ personal som frigör domarna från juri-
diska uppdrag.
Regeringens budgetproposition innehåller ingen-
ting av det mest besvärande inslaget i dag, nämligen
det stora inslaget av inställda huvudförhandlingar.
Det måste åtgärdas genom att delgivningsförfarandet
privatiseras genom enskilda auktoriserade stäm-
ningsmän och att effektiva åtgärder vidtas mot dem
som obstruerar det rättsliga förfarandet genom att inte
inställa sig till rättegångsförhandling. Givetvis kan
dessa förhållanden inte åtgärdas genom att man ger
avkall på fundamentala processuella principer som
muntlighet, koncentration och omedelbarhet.
Det är viktigt att framhålla att en utvecklad stat
alltid måste ha ekonomi för att upprätthålla ett väl
fungerande domstolsväsende som är ett oavvisligt
inslag i en rättsstat. Att skipa rätt kräver tid för över-
väganden, vilket kommer till uttryck i den gamla
domarregeln: "Domaren skall icke vara för hastig till
att döma, förrän han saken väl begrundat haver, ty en
hastig dom är sällan god och rätt."
Enkla och kontrollerbara ekonomiska kriterier går
ej att applicera på domstolsväsendet. Övergripande
krav kan endast vara att domstolarna självständigt ska
skipa rätt av hög kvalitet inom rimlig tid. Verksam-
heten har alltså anspråk på de ekonomiska resurser
som erfordras för dessa mål.
Fru talman! Jag skulle vilja fråga justitieministern
några saker. Det kan inte vara lätt för justitieministern
att stå till svars för allt som ifrågasätts. Därför ska jag
inskränka mig till några konkreta ting.
Först och främst säger justitieministern i sitt in-
lägg att domstolsväsendet behöver en ekonomisk
förstärkning. Det finns också med i budgeten. Varför
håller man då fortfarande på med nedskärningar inom
domstolarna? Jag hörde t.ex. häromdagen att två
justitierådstjänster inte skulle besättas. Det skulle
vara betingat av tidigare besparingskrav. Det låter
illavarslande.
Sedan undrar jag över detta med att det ska vara
en lagman och två tingsrätter. Är det verkligen lag-
ligt? Justitieministerns uppfattning är naturligtvis att
det är det. Men det står väl ändå i rättegångsbalken att
en tingsrätt ska ledas av en lagman? Jag sätter ett litet
frågetecken för om man verkligen kan göra på det här
viset.
När det gäller den demokratiska processen kring
hur många tingsrätter vi ska ha har riksdagen rent
lagtekniskt bemyndigat regeringen att hantera den
frågan. Samtidigt har riksdagen väldigt många syn-
punkter på det här. Det är djupt olyckligt att man inte
kunde hantera den frågan i den här kommittén. Jag
tror, vilket många har sagt, att den här frågan är av en
sådan dignitet att vi i parlamentarisk ordning borde
hantera den på ett bättre sätt. Nu håller man på under
hand ute på fältet. Det blir inte den övergripande
tyngd som krävs för detta. Jag tror också att det finns
ett visst parlamentariskt stöd för att man ska hantera
det här på ett bra sätt. Men jag skulle ändå vilja fråga
hur justitieministern tänker i det stycket.
Tack!