Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Aktuell debatt: Situationen inom domstol- sväsendet

GUNNEL WALLIN (c), 1999-09-30 (riksmöte 1999/2000).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Det svenska rättsväsendet bygger på

tradition och kultur. Utmaningen för oss politiker är

att anpassa det i tiden. I det arbetet måste vi alltid

komma ihåg vem vi är till för, nämligen den rättssö-

kande allmänheten - medborgarna.

I ett demokratiskt samhälle är medborgarnas för-

troende för och tillit till rättsväsendet avgörande. Vi i

Centerpartiet ser med oro på de senaste årens utveck-

ling och menar att många människor upplever att

rättstryggheten och rättssäkerheten har blivit naggad i

kanten. De senaste åren har nämligen inneburit kraf-

tiga besparingar, omorganisationer och centralise-

ringar. När nu domstolsväsendet står inför stora för-

ändringar - det ska reformeras och moderniseras -

finns det några saker som vi särskilt vill markera.

Fru talman! Låt mig först säga att Centerpartiet

bejakar en modernisering av domstolsväsendet. Vi är

beredda att vara med och ta ansvar för att reformera

och modernisera domstolsväsendet. Men förändring-

arna måste ske under riksdagens överinseende och

under politiskt ansvar. När det gäller förändringarna

måste man ta fasta på det goda i dagens struktur. En

självklar utgångspunkt för oss är att det ska vara en

fortsatt decentraliserad organisation.

Det är med stor oro som vi ser på Domstolsver-

kets sparbeting. Vi är rädda för att sparkravet kom-

mer att gå ut över de mindre tingsrätterna och leda till

en centraliserad tingsrättsorganisation. Vår oro för-

stärks av att besparingarna inte riktar sig åt något

bestämt håll. Att bara lägga ett generellt besparings-

krav utan att ange i vilken riktning verksamheten bör

gå förmedlar en känsla av att kravet inte är särskilt

realistiskt.

Våra domstolar är redan nu hårt pressade. Arbets-

belastningen inom hovrätter, läns- och kammarrätter

och även Regeringsrätten är oroande. Vi ser nu att

förhandlingstiderna, genomströmningstiderna och

antalet inkommande mål ökar medan antalet avgjorda

mål minskar. Bilden är inte generell i den meningen

att den gäller för varje domstolsslag och varje instans,

men bilden har flera gemensamma nämnare. Bakom

bilden och statistiken ser vi domstolspersonal som

sliter med ärenden medan högarna växer. Vi ser män-

niskor som väntar, ibland i åratal, för att få besked om

utfallet av ett skattemål eller ett socialförsäkringsä-

rende. Enskilda medborgare och skattebetalare får

sväva i ovisshet om utgången i mål som för dem har

en stor praktisk betydelse. Dessa förhållanden är

självfallet oacceptabla.

Centerpartiet kommer i budgeten att utöver rege-

ringens förslag satsa ytterligare en halv miljard på

rättsväsendet. En stor del av den satsningen kommer

att komma domstolarna till del.

Fru talman! För Centerpartiet är det viktigt att slå

vakt om närheten och tillgängligheten till hela rätts-

väsendet, inklusive domstolarna. Genom ett väl ut-

byggt nät av tingsrätter inom ramen för utvidgade

domkretsar kan onödiga resor och tidsspillan undvi-

kas. Lokalt förankrade tingsrätter har ett betydande

värde för rättskipningen, bl.a. tack vare den person-

och lokalkännedom som de små tingsrätterna besitter.

Förtroendet och respekten hos medborgarna för

domstolarnas avgöranden ökar med vetskapen om att

det är lokalt verksamma domare och nämndemän som

deltar i dömandet. Lokalt förankrat dömande motver-

kar anonymitet och ger offentlighetsprincipen ett

verkligt innehåll. Med utvidgade domkretsar ökar

möjligheterna till samverkan, specialisering, inbördes

arbetsfördelning och också flexibelt resursutnyttjan-

de. På så sätt kan man hjälpas åt vid arbetstoppar.

Genom att man ökar samverkan inom och mellan

domstolsslagen skapas också möjligheter att bibehålla

dagens decentraliserade struktur.

De försök som har gjorts och som ännu pågår bör

utvärderas, och erfarenheterna bör spridas. Om nu

besparingarna faller ut så som Domstolsverket skisse-

rar är det viktigt att man inte gör om gamla misstag.

Såväl polisen som åklagarna sade upp civilanställda

administratörer när de genomförde sina besparingar.

Detta har lett till att poliser och åklagare runtom i

landet får ägna tid och kraft åt saker och ting som de

varken är utbildade för eller särskilt bra på.

Om domstolsväsendet skulle anamma samma

strategi vore det, enligt vår uppfattning, förödande för

effektiviteten och kvaliteten i den dömande verksam-

heten. De civilanställda - administratörer, domstols-

sekreterare, föredragande och andra - behövs inom

domstolsväsendet. De gör ett värdefullt arbete och har

med sina långa anställningstider samlat en oerhörd

kompetens och erfarenhet som domstolsväsendet inte

klarar sig utan.

Debatten

Hämtad sida: 18

18 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

GUNNEL WALLIN (c): Aktuell debatt: Situationen inom domstol- sväsendet (1999-09-30) — PRESS0