Fru talman! Jag vill börja med att ge några exem-
pel som grund för den stora oro jag känner för ut-
vecklingen inom domstolsväsendet.
Enligt Domstolsverkets generaldirektör, Stefan
Strömberg, utgör domstolarna en ålderdomlig miljö,
med undantag för Hovrätten i Malmö, som enligt
Strömberg har gjort en del och har en optimal organi-
sation. Detta framkom vid en domstolsdebatt som
Stefan Strömberg nyligen deltog i. Jag tycker att hans
uttalande blir intressant när man ställer det mot en
skrivelse från hovrättspresidenten vid samma hovrätt.
I denna utvecklar presidenten sina tankar kring bud-
getprocessen, och han skriver "att det torde bli nöd-
vändigt att anslag till domstolarna läggs på en perma-
nent högre nivå än den nuvarande till undvikande av
allvarliga negativa konsekvenser för den dömande
verksamheten". Min slutsats av dessa båda uttalanden
blir att om man anser att Hovrätten i Malmö är en
förebild och ett föredöme, borde man rimligen också
ta fasta på vad presidenten påpekar rörande riskerna
med den förda politiken.
Lagmannen vid Tingsrätten i Lycksele, som precis
som andra domstolsföreträdare haft i uppdrag att visa
hur han ska genomföra besparingar på sin domstol - i
hans fall med 400 000 kr - skriver till Justitiedepar-
tementet att om han tvingas spara dessa 400 000 kr
kan rättssäkerheten i dömandet inte längre garanteras
utan då är det bättre att domstolen läggs ned. Är det
meningen att domstolarna ska svältas ut?
För ett par år sedan blev två domare fällda för
tjänstefel av Högsta domstolen. Domstolen konstate-
rade att straff inte borde utdömas, eftersom domarnas
arbetssituation var sådan att det var ursäktligt att de
gjort fel. Min slutsats av HD:s domar är att rättssä-
kerheten är i allvarlig fara när arbetssituationen är
sådan att våra domare inte längre har tid att tänka.
Vid flera tillfällen har vi nu sett exempel på hur
lagmanstjänster vakantsätts när innehavaren pensio-
neras eller av annat skäl lämnar tingsrätten. Vi har
också sett exempel på hur dessa vakantsättningar
efter ett tag resulterar i sammanslagning med annan
tingsrätt. Är det lagmannens ålder som ska avgöra en
tingsrätts framtid? Vore det inte rimligare att först
analysera hur domstolsväsendets organisation ska se
ut för att nå största möjliga rättssäkerhet?
Ordföranden i Högsta domstolen skrev i en de-
battartikel den 13 september att de besparingar som
domstolen ålagts under de kommande tre åren kom-
mer att medföra en högst reducerad verksamhet med
längre handläggningstider. Han betecknade denna
utveckling som en ren katastrof. Vidare skrev han att
han hade informerat justitieministern utan att få något
stöd. Nu hoppas han att det finns ansvarskännande
personer som inser vad som håller på att ske och som
inte vill medverka till de drastiska nedskärningar som
är på gång. Vidare skriver han: "Om dessa" - dvs.
besparingarna - "genomförs, kommer ansvaret att
vila tungt på dem som medverkat till dem eller som
inte motsatt sig dem." Är justitieministern beredd att
ta detta ansvar?
Fru talman! Ett fungerande rättsväsende är grund-
förutsättningen för rättssäkerhet och rättstrygghet.
Därför får domstolarna inte bli försökskaniner, som
de är just nu. Jag är övertygad om att alla partier är
medvetna om att domstolsväsendet behöver reforme-
ras för att kunna möta framtidens krav på ett bra sätt.
Men vi vet att det för att man ska gå i land med ett
sådant projekt också behövs klart angivna mål, så att
berörd personal vet vad som gäller. Att döma av den
kritik som framförts från domarkåren tycks inte den-
na grundläggande förutsättning vara uppfylld. Man
efterfrågar en övergripande plan för reformeringen,
och man vill veta efter vilka principer domstolsvä-
sendets yttre organisation ska förändras.
För ett helhjärtat engagemang från domstolsper-
sonalen krävs därför att departementet och Dom-
stolsverket klargör hur stora rationaliseringsvinster
man åsyftar, genom vilka åtgärder de ska åstadkom-
mas, vilka beslut som krävs, vilka resurser som ska
användas för ändamålet, tidsplan för genomförandet
osv. I dag saknar inte bara personalen svar på dessa
frågor utan även riksdagen. Jag tror att det vore väl-
görande för alla inblandade om riksdagen fick en
chans att ordentligt ta del av Justitiedepartementets
planer för domstolsväsendet.
Fru talman! Jag har tre förslag som riksdagen och
domstolsväsendet vore betjänta av och som jag gärna
vill höra justitieministern kommentera:
1. Regeringen bör redovisa en övergripande plan för
reformeringen av domstolsväsendet. Den bör in-
nehålla förslag till principer för den yttre organi-
sationen.
2. Budgeten för domstolarna bör utformas så att
domstolarna kan bedriva arbetet på nuvarande
villkor intill dess ett reformerat domstolsväsende
föreligger.
3. Regeringen bör omgående göra en studie av dom-
stolsadministrationen och planerna på förändring i
Danmark och Norge, där man lyckats balansera
domstolarnas självständighet med kravet på kost-
nadseffektivitet.