Fru talman! För det första har ju vi, när det gäller relationen väg-järnväg, mer pengar till väg i vårt budgetalternativ. Däremot har vi inte prutat på järnvägssatsningen. Det är väl ett svar så gott som något till Karin Svensson Smith. Vi tycker också att järnvägen är väldigt angelägen och att det är väldigt viktigt att vi bygger ut den. Framför allt gäller det att vi underhåller och sköter de järnvägar vi har så att man inte får fördröjningar, väntetider och tåg som inte går. Vi tycker sålunda också att järnväg är viktigt, men vi ställer det inte i motsatsställning till vägsatsningar och bilism som Vänsterpartiet så ofta gör.
Karin Svensson Smith säger: Vi är inte med i regeringen. Nej, ni vill ibland uppenbarligen inte kännas vid det. Men ni är ju faktiskt med och legitimerar och godkänner samtliga förslag i budgetpropositioner och på en rad andra områden. Därmed måste ni också ta ansvar för de förslagen. Ni kan inte båda äta kakan och ha den kvar samtidigt. Det är det ni gör nu när ni liksom försöker fjärma er från den hårdhänta behandling av Rikstrafiken som det faktiskt är fråga om.
När det sedan gäller kilometerskatt, trängselskatt och annat är Centerpartiet principiellt positivt till att pröva olika modeller för miljöavgifter, trängselskatt eller vad man kan kalla det. Däremot är vi motståndare till att det ska dikteras uppifrån, som fallet var med Stockholmsmodellen, där ni satt i mörka rum på Rosenbad och förhandlade fram något som sedan pådyvlades stockholmarna.
Detta måste vara förankrat underifrån om det ska fungera. Då tror vi att det här kan vara ett verkningsfullt sätt att faktiskt använda miljöstyrande avgifter. Det har man tillämpat i London och i Singapore, och vi är i grunden positiva till det. Men det ska inte tvingas på uppifrån. Det är det som är felet med Stockholmsbeslutet.