Fru talman! Sven Bergström sade mycket som jag måste svara på och kommentera. Men till skillnad från dig, Sven, har jag respekt för att du står för och kan de saker som du pratar om. Det tycker jag nog att du borde medge att jag också gör.
När det gäller trafiksäkerheten ställde du frågor med anledning av de tragiska olyckor som har skett nyligen. Jag tycker nog att vi snabbt ska ta oss en funderare på det här med stopplikt vid skolbussar och för all del kanske också dubbdäck på tunga transporter med tanke på särskilt vad lastbilar har med sig och att det snabbt kan bli dåligt väglag. Det finns anledning att vända och vrida på alla åtgärder som kan leda till att vi når nollvisionen.
Jag skulle vilja hävda att en av de viktiga åtgärder som vi håller på att vidta, och som framför allt det rödgröna regeringssamarbetet står bakom, är att förutsättningarna för kollektivtrafik förbättras med ledning av de järnvägsinvesteringar vi gör. Om vi tittar på trafiksäkerheten är det så att det per persontrafikkilometer inte finns något säkrare än att färdas på tåg. Skulle vi kunna flytta över några av bilresorna från väg till kollektivtrafik vore mycket vunnet i förhållande till nollvisionens inriktning.
Därför är det också viktigt att Rikstrafiken har ekonomiska resurser att köpa upp tågtrafik för. Där är jag helt överens med Sven Bergström. Det råkar vara så när det gäller trafikpolitiken att vi är väldigt överens om mycket inom majoriteten men att det här är en fråga där vi, som jag markerade i mitt anförande tidigare, tycker att det måste bli en förändring. Vi måste ha ett större utbud av tågtrafik på våra spår. Det vet jag att det finns intresse för bland de andra två partierna också, så det ska vi nog kunna lösa på något sätt.
Det fordrar dock att vi inte slösar bort en massa pengar på vägprojekt som bara leder till nya köer. Österleden är ett typexempel på det. Jag är också mycket kritisk till att Vägverket bjuder in till samråd om detta.