Fru talman! Vi behandlar näringsutskottets betän-
kande NU8, Vissa energipolitiska frågor. I detta
betänkande behandlas dels 17 motioner från den
allmänna motionstiden om vissa energipolitiska frå-
gor, dels en motion som väckts med anledning av
proposition 1997/98:159 om genomförande av el-
marknadsdirektivet.
Jag tänker självklart inte i mitt anförande kom-
mentera varje motion, men däremot kommer jag att
kommentera några av reservationerna.
Det första avsnittet gäller att våra riktlinjer för
energipolitiken ligger fast. Bakom detta beslut står
Centerpartiet, Vänsterpartiet och vi socialdemokrater.
Det är alltså de partier som undertecknade ener-
giöverenskommelsen.
Det är viktigt att slå fast att energiomställningen
är nödvändig för att åstadkomma en hållbar utveck-
ling och tillväxt. Insikten om detta ligger i riksdags-
beslutet från 1997, i vilken riksdagen lade fast grun-
den för denna omställning. Målsättningen är att suc-
cessivt föra oss ut ur ett beroende av uran och fossil-
bränslebaserad energiproduktion.
Energisystemet skall grundas på varaktiga, helst
inhemska, och förnybara energikällor samt en effek-
tiv energianvändning. Utskottet har vid tidigare till-
fällen avvisat invändningar mot en energipolitik som
redovisas i moderaternas motion 1998/99:N228. De
farhågor som man framförde i motionen, dvs. att det
skulle bli kraftigt höjda elpriser för industrin och
hushållen, finner vi vara överdrivna. Vi ser däremot
att priserna sjunker för industrin och hushållskunder-
na, och vi ser en konkurrenskraftig prissättning som
gör att priserna kommer att sjunka även fortsättnings-
vis.
Jag ser därför framför mig större konkurrens om
hushållskunderna, och att de kommer att få ännu
lägre energipriser, vilket beror på att vi har gett rege-
ringen i uppdrag att avskaffa timvis mätning för hus-
hållskunderna. Vi ser att många av elleverantörerna
ligger i startgroparna, och vi kommer att se många
nya aktörer på denna marknad.
I 1997 års energipolitiska beslut framhålls vikten
på sådant sätt att svensk industri och samhället i öv-
rigt tillförsäkras el till internationellt konkurrensmäs-
siga priser. Den svenska energipolitiken måste utfor-
mas så att denna förutsättning bevaras. Det finns en
stor potential för ökad energiproduktion genom fort-
satt utbyggnad av de förnybara och därmed hållbara
alternativen. Inom industrin, bland hushållen och
inom transportsektorn kan endast full effektivisering
bidra till att energibehovet minskas. Detta skall ske
utan att sysselsättning, produktionskapacitet, konkur-
renskraft eller komfort äventyras.
Jag övergår till att kommentera moderaternas mo-
tion om naturgas i Sverige.
Moderaterna avvisar tanken på en storskalig in-
troduktion av naturgas i Sverige. Varför säger mode-
raterna och övriga reservanter nej till en eventuell
naturgasledning? Jo, de vill ha kärnkraften kvar. Jag
skall ge en kort bakgrund till hur frågan har kommit
upp.
Sommaren 1998 tillsatte regeringen en särskild ut-
redare, utskottets f.d. socialdemokratiska ordförande
Birgitta Johansson, med uppdrag att se över den lag-
stiftning som reglerar handel, export och distribution
av naturgas och annan rörbunden energi. Det finns i
Sverige ingen särskild lagstiftning som reglerar han-
del och transport av naturgas. I juni månad 1998 kom
ett direktiv om gemensamma regler för den inre
marknaden och för naturgas i Europa, det s.k. gas-
marknadsdirektivet. Enligt direktivet skall medlems-
staterna utfärda nödvändig lagstiftning och andra
författningar som är nödvändiga för att följa direkti-
vet senast två år efter den tidpunkt vid vilken den
träder i kraft. Enligt svensk lag skall det ske senast i
augusti 2000.
De partier som står bakom 1997 års energiöver-
enskommelse säger i sitt ställningstagande att landets
elförsörjning skall tryggas genom att energisystem
grundas på varaktiga, inhemska och förnybara ener-
gikällor samt en effektiv energianvändning.
Riksdagen har fastslagit att användning av fossila
bränslen skall hållas på en låg nivå i enlighet med
Sveriges åtagande att uppfylla Kyotoöverenskommel-
sen. Majoriteten i utskottet konstaterar att även om
naturgasen är det minst miljöförstörande fossila
bränslet är det inte aktuellt med storskalig introduk-
tion av naturgas eller ny naturgasledning genom Sve-
rige. Däremot kan den befintliga naturgasen utnyttjas
effektivare. I detta sammanhang vill utskottet anföra
att Sverige i arbetet med att bereda EG:s gasmark-
nadsdirektiv bör uppmärksamma de ogynnsamma
effekter för Sveriges utsläpp av koldioxid som en ny
naturgasledning genom Sverige skulle förorsaka. Det
är av stort svenskt intresse att minska riskerna med
kärnkraften i Baltikum och östra Europa och att ut-
veckla ett energisystem kring Östersjön som är säkert,
väldimensionerat och ekologiskt uthålligt.
Jag vill avslutningsvis kommentera nätavgifter
och Energimyndighetens uppgift. Moderaterna, Folk-
partiet och Kristdemokraterna vill att riksdagen med
ett uttalande ger regeringen till känna att Statens
energimyndighet får i uppdrag att säkerställa att nät-
verksamheten bedrivs så effektivt och rationellt som
möjligt samt att nätföretagens monopolställning inte
missbrukas. Statens energimyndighet har redan den
uppgiften. Enligt lagen skall tarifferna för nätverk-
samheten vara skäliga och utformade på sakliga
grunder. Med saklig grund avses att det skall var
objektivt och inte diskriminerande. Utskottsmajorite-
ten menar att det inte behöver göras något uttalande.
Fru talman! Jag vill avslutningsvis yrka bifall till
utskottets hemställan i NU8 och avslag på samtliga
reservationer.