Fru talman! Kenneth Kvist är ju en ståndaktig person som inte ger sig i första taget. Jag fick en fråga och ett ifrågasättande, och jag är väl kanske också en sådan där seg typ som inte ger mig i första hand. Står bakom det jag undertecknar gör jag naturligtvis också.
Jag tycker att man gör lite för stor affär av de här principerna. Jag har försökt och försöker i politiken att vara pragmatisk och ta fram exempel som visar att det är viktigt att vi hjälper till där det behövs.
Jag tog Vitryssland som ett exempel. Vad hjälper det de oppositionella i Vitryssland om man uppfyller en del av de sociala mänskliga rättigheterna, till exempel att man har tak över huvudet? Det blir i det fallet staten som förser varenda människa med en bostad som man får hyra. Vad hjälper det dem, om de inte har möjlighet till yttrandefrihet och man fortsätter att fängsla dem som har synpunkter på valfusk och annat? Är inte demokrati - jag försökte spjälka det här i mer förståeliga termer - ett första väldigt viktigt steg emot att åstadkomma mänskliga rättigheter på ett vitt fält?