Fru talman! Det är nog inte så svårt att instämma i det. Men vad jag menar är att kampen för rättvisa hänger ihop med fri- och rättigheterna. Jag delar uppfattningen. Nästans okränkbarhet, för att nu använda Alf Svenssons terminologi, fru talman, är en bra utgångspunkt. Människornas lika värde är en bra utgångspunkt. Då måste vi garantera människornas möjlighet till liv, det vill säga också en försörjning, samtidigt som vi garanterar henne alla de ideella eller politiska fri- och rättigheterna. Man kan så att säga inte gradera upp den ena typen och gradera ned den andra. Det är den poäng jag ser.
När det gäller EU-frågan är vi överens. Jag tycker att det är ett bekymmer att den frågan får vara så nedtonad och att man är så försiktig från de politiska partierna när det gäller att tala om vad det är för typ av union som Sverige har gått med i och vilken roll denna union - och Europa - faktiskt spelar globalt sett. Sedan kan den rollen spelas bättre, mer aktivt och med en annan tonvikt. Det är fråga om de politiska viljorna i Europa. Men att unionen har spelat en stor, positiv roll, inte minst på de mänskliga rättigheternas område, det måste man inte bara erkänna, utan det måste man också tydligt tillskriva den.