Fru talman! Det är glädjande att höra Agne Hansson säga att det inte är en rangordning och en uppdelning som man vill ha. Det är dessvärre vad som står i reservationen som alliansen har yrkat bifall till.
Jag är helt övertygad om att de är odelbara, att de inte går att uppnå annars. Det är demokrati och mänskliga rättigheter på den ena flanken, det är fattigdomsbekämpning och utveckling på den andra och det är säkerhet på den tredje. De hör samman. De förutsätter varandra. En analfabet kan inte åtnjuta tryckfrihetsförordningar. I vår del av världen har vi många stater som förbjuder till exempel grundläggande akutsjukvård såsom abort. 400 kvinnor dör varje dag i sviter av illegala aborter. Vad säger det om rätten till liv? De är alltså odelbara.
När det gäller HBT-motionen är det knepigt. Sverige prioriterar naturligtvis HBT-personer. Det gör vi i Sverige och det gör vi internationellt i FN, i Europarådet, i bilaterala kontakter och i Sidas utvecklingssamarbete. Framför allt när homosexualitet betraktas som ett brott som innebär dödsstraff är vi väldigt hårda. Vi arbetar också genom det så kallade likabehandlingsdirektivet, som kanske inte är det starkaste.
Om jag ska försöka drista mig till att problematisera det här skulle jag nog säga att skälet till att vi i dag inte tillstyrker förslaget om en HBT-konvention är att det kanske är bättre att fortsätta det arbete som vi på många olika sätt gör för att värna HBT-personers rättigheter än att få en HBT-konvention nedröstad i generalförsamlingen.