Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till
reservation 5.
Fyra år har vi suttit i trafikutskottet. Fyra år har vi
debatterat järnväg, flyg, vägar och mycket annat. Jag
tror inte att vi samtalar om någonting som är viktigare
än det som vi samtalar om här i kväll. Detta handlar
om människoliv. Det handlar om barn som inte
kommer hem från skolan. Det handlar om efterläng-
tade föräldrar. Det handlar om människor som skulle
ha haft en stor del av livet framför sig levande eller
oskadade, men en trafikolycka kom emellan.
Jag skulle vara glad och stolt för att vara en del i
detta utskott om det inte vore för det oerhörda allvaret
som gör att man aldrig kan känna sig riktigt nöjd när
man talar om trafiksäkerheten mot bakgrund av att
närmare 600 dödas i trafiken varje år. Men jag är
stolt, och jag är glad över att detta betänkande speglar
en så stor enighet bland oss i trafikutskottet. Visst har
vi olika lösningar, och vi har verkligen fått en uppsjö
av motionskrav som vi har försökt att ta hänsyn till
här. Men de är i huvudsak positivt bemötta. I enstaka
fall har vi gått förbi dem. Men i allmänhet har vi
försökt att ta fasta på det allra mesta och göra en
situation som är mycket allvarlig bättre.
En sak som är väldigt viktig är att ett enigt trafi-
kutskott återigen bekräftar riksdagens tidigare beslut
om övergripande mål i form av nollvisionen och
etappmålet. Det är viktigt att det når ut. Vi kan vara
oense om många saker, men vi accepterar inte att
människor dör och att dessa siffror inte minskar. Det
tror jag är viktigt att vi säger och säger igen.
I min familj har jag en nollvision. Jag har tre barn.
Naturligtvis hoppas jag och räknar med att mina tre
barn inte ska dö i trafiken, precis som de räknar med
att pappa och mamma ska komma hem. Vi har en
nollvision för vår familj. Och det skulle vara full-
komligt otänkbart och en katastrof utan möjlighet att
beskriva om jag inte fick den nollvisionen uppfylld.
Ska det inte vara så i landet också att vi tillsammans
ser det som en fullständigt otänkbar katastrof och inte
något som man får kalkylera och räkna med att några
stycken stryker med varje år? Vi blir upprörda över
Estoniaolyckan. Men i trafiken är det fler som dör.
Och jag är som sagt glad för att vara en del i ett ut-
skott som verkligen tar detta på allvar.
Det är fortfarande drygt var femte dödsolycka i
vägtrafiken som är förknippad med alkohol eller
andra droger. Därför är det mycket välkommet att
utskottet nu säger åt regeringen eller bekräftar att
regeringen avser att utöka den hittillsvarande för-
söksverksamheten med alkolås för personer som har
dömts för rattfylleri till att gälla hela landet.
Jag tycker också att jag vill lyfta fram den all-
männa användningen av alkolås, som det talas om i
betänkandet. Det tillhör också en milstolpe som jag
kanske inte hade vågat hoppas att vi skulle få på
pränt. Men ditåt är siktet inställt, precis som Karin
Svensson Smith sade om bilbältet. Nu öppnar vi en
framtid för att så småningom, kanske först i yrkestra-
fiken men så småningom i alla bilar, få in alkolås som
något självklart.
Säkerheten för barnen i trafiken ägnas också stor
uppmärksamhet i vårt betänkande.
Låt mig bara göra några stickprov i vårt betän-
kande och lyfta fram några viktiga saker.
Antalet dödade i vägtrafikolyckor var 531 år
1998, 580 år 1999, 591 år 2000 och 565 år 2001 plus
ytterligare 25-30 om man använder samma teknik att
räkna. Tendensen för de allvarligt skadade är den-
samma. Det redovisar vi. Vi redovisar också att detta
framför allt rör bilförare. I 301 fall förra året var det
bilförare som dog. Även bilpassagerarna är illa utsatta
med 116 fall. De andra som också rör sig i trafiken är
representerade i betydligt mindre utsträckning.
Vi kan också se på de vidtagna åtgärderna och de
effekter som de visar. Då är det så att nybyggnationer
av det statliga vägnätet svarade för färre dödade år
2000 - ungefär fem - och färre dödade år 2001 -
ungefär fem. Och när det gäller riktade trafiksäker-
hetsåtgärder var det 8 respektive 10. Det går att göra
någonting åt det genom att förbättra vägstandarden
och situationen som har med själva systemet att göra.
Men vi talar fortfarande om fem- och tiotal, och det
dör hundratals.
Vi är överens om att det är tre faktorer som är sär-
skilt viktiga för att minska dödstalen och antalet svårt
skadade. Det är hastighetsbegränsningarna, det är
bältesanvändningen, och det är alkoholen och droger-
na. Att påverka trafikanternas attityder och beteenden
är oerhört viktigt. Och där har vi hjälpmedel i frivilli-
gorganisationerna, och jag vill stämma in och säga att
det är väldigt viktigt att ge dem stöd, både ekono-
miskt och genom att lyfta fram dem i en debatt som
denna.
Där finns NTF, Motormännens Riksförbund, M,
och Motorförarnas Helnykterhetsförbund, MHF, för
att nämna de tre största frivilligorganisationerna.
Alkolåset, som jag inledningsvis nämnde om,
skulle kunna vara det som är denna dags och detta
betänkandes stora nyhet och som vi skulle kunna
tänka oss att TT skriver om och vi får läsa om i tid-
ningarna i morgon.
Alkolåset gör det möjligt att redan från starten ut-
rusta alla fordon med en apparat som ser till att man
inte kan starta och inte köra vidare utan att regelbun-
det blåsa för att visa att man inte har någon alkohol i
utandningsluften. Man skulle kunna säga att alkolåset
i tre olika avseenden skulle kunna göra skillnad: dels
som ett utrustningskrav på alla fordon på våra vägar,
dels för att kvalitetssäkra transporter och som ett
argument vid upphandlingar, dels - vilket nog är det
vanligaste och det viktigaste - för en villkorlig åter-
kallelse av körkortet vid rattfylleribrott.
Här tror jag att vi omedelbart kommer att kunna
se en skillnad när vi nu har öppnat dörren för en för-
söksverksamhet över hela landet.
Jag vill också nämna det elektroniska körkortet,
som utskottet mycket tydligt lyfter fram som någon-
ting som behöver komma för att det ska kunna bli en
rätsida på det här. Det gäller då inte bara när man
åker i egen bil utan också när man lånar andras bilar.
Ett elektroniskt körkort är ett körkort i kreditkorts-
format med ett mikrochip med olika funktioner. En
av funktionerna skulle kunna vara att man inte kan
starta bilen om man inte har ett giltigt körkort - t.ex.
om man har kört rattfull och fått körkortet indraget.
Detta genomfört i alla bilar skulle kunna vara ett
säkert sätt att undvika att de som av någon anledning
saknar körkort ändå kör.
Jag skulle nog också vilja lyfta fram användning-
en av bilbälte. Om vi kommer till rätta med dem som
slarvar med bilbältet skulle ungefär 100 liv sparas
varje år. Bilbältesanvändningen halverar risken att
dödas eller allvarligt skadas vid en kollision.
Det är nog sant att bötesbeloppen kan spela in.
Men ännu viktigare tror jag att opinionsbildande
åtgärder, eller en kombination av båda sakerna, är -
dvs. att göra det till lika naturligt att sätta på sig bil-
bältet som att ta på sig skorna när man ska gå ut.
Jag vill också lyfta fram barnen. Utskottet skriver
att antalet trafikolyckor där barn dödats eller allvar-
ligt skadats var mycket stort tidigare. Sedan tio år
tillbaka är det varje år omkring 50 barn som dödas
och omkring 2 800 barn som allvarligt skadas vid
trafikolyckor. Den stora nedgången i antalet olyckor
anses i första hand bero på säkrare trafikmiljöer i
barnens närområde men också på lagstiftning om
hastighetsbegränsningar i tätorter och skolmiljöer,
lagstiftning om bilbälten och bilbarnstolar samt en
utveckling av säkrare fordon. Det är alltså möjligt att
förändra statistiken. Det visar fallet med barnen.
Vajerräckena är obehagliga för motorcyklisterna.
Där har vi i trafikutskottet tagit ställning och lyft fram
att vi ser positivt på att man på Vägverket är öppen
för att pröva nya tekniska lösningar.
Skyltar om ny körkortsinnehavare efter brittiskt
föredöme har utskottet också lyft fram som någonting
positivt.
Fru talman! Som en sista punkt vill jag säga att
kristdemokraterna vill gå snäppet längre än vad ut-
skottets majoritet vill göra. Det gäller då vinterdäck
för tunga fordon. I en motion påpekar vi kristdemo-
krater att i Sverige gäller ett påbud i fråga om vinter-
däck för personbilar däremot inte för tunga fordon.
Emellertid finns det, menar vi, skäl att överväga frå-
gan om obligatorisk användning av vinterdäck även
för tunga fordon - både svenska och utländska -
under den period då det är vinterväglag i Sverige. Vi
vill ha ett tillkännagivande till regeringen med den
innebörden, så att motionen blir tillgodosedd i den
delen.