Fru talman! Jag står bakom det yrkande som min
partikollega Birgitta Wistrand har framfört och tänker
inte yrka bifall till någon ytterligare reservation. Jag
står dock givetvis bakom samtliga moderata reserva-
tioner i betänkandet.
Jag vill ta upp några delar i betänkandet som
Wistrand inte berörde, och det är alkolåsfrågan och
fordonsvikterna. Jag ska också lite grann kommentera
reservation 5, eftersom skrivningen i denna tyvärr
inte följdes upp riktigt av mig och därför blev något
oklar.
Jag vill börja med att konstatera att det hjälper att
vara ihärdig i vissa frågor. Jag har interpellerat nä-
ringsministern ett antal gånger i frågan om att utvidga
försöksverksamheten med alkolås för rattfylleridöm-
da till att gälla hela landet. För trafikanternas skull är
det bra att han nu till slut visat kurage nog att ändra
sig så att detta nu har gått vår väg och kommer att
gälla hela landet.
Vad vi hittills har sett av detta försök visar på ett
tydligt sätt att det har hjälpt många som haft miss-
bruksproblem att komma rätt i samhället. Det finns
tyvärr ännu många som tror att det bara är för en
rattfylleridömd att sätta in ett alkolås och sedan fort-
sätta att köra. Mer fel än så kan man knappast ha. De
som döms för rattfylleri blir dömda till körkortsindra-
gande, men detta verkställs inte eftersom de får ett
villkorat körkort just för en särskild bil med alkolås
och underställer sig ett digert behandlingsprogram.
Det är höga krav som ställs. De ska gå på regelbund-
na läkarkontroller där det kontrolleras att de lever ett
nyktert liv. Bilen ska lämnas in på regelbundna kon-
troller där utrustningen kontrolleras. Man ser då om
någon har försökt att starta bilen med alkohol i krop-
pen. Visar det sig att de missköter sig är det inte bara
en risk utan ett faktum att körtillståndet blir indraget
och det tidigare straff som de dömts till verkställs.
Man får dessutom betala kostnaderna för hyran
och installationen av alkolåset och de kontroller som
följer under ett program. Jag vill klart deklarera att
jag anser att det är rätt att dessa kostnader läggs på
den enskilde. Det är ändå ett effektivt sätt att få be-
hålla körkortet och kunna fortsätta med sitt arbete,
eftersom man kanske är beroende av bilen. Man får ju
dessutom hjälp att komma ifrån ett eventuellt alko-
holmissbruk, som annars med största sannolikhet
skulle bestå.
Det går inte att påstå, som en del vill göra gällan-
de, att detta är för dyrt för den enskilde. Det är en
mycket billig hjälp.
Jag noterar att utskottet inte har tagit slutlig ställ-
ning för att det ska bli lag på att alla bilar ska ha al-
kolås. Moderata samlingspartiet ser möjligheterna
med alkolås i vissa lägen, och det har vi i handling
visat genom att driva näringsministern framför oss så
att han till slut ändrat sig i linje med vår åsikt när det
gäller rattfylleridömda. Att försöka gå fram med
lagtvång för att få alkolås infört i alla bilar anser vi
inte vara det som ska göras i första hand. Det är en
fråga som försäkringsbolag, bilfabrikanter och en-
skilda klarar betydligt bättre. Det finns hur många
goda exempel som helst på detta.
Fru talman! Jag måste säga några korta ord om re-
servation 5. Det är en miss av mig när det gäller re-
servationstexten som gör att jag känner mig nödgad
att kommentera detta. Från moderat sida har vi dis-
kuterat vikten av att i första hand kräva att utländska
personbilar som färdas i Sverige ska ha samma regler
som svenska när det gäller vinterdäck. Det är tyvärr
så att många utländska personbilar är inblandade i
halkolyckor i vårt land. När det gäller tunga fordon
kan man i den forskning som finns inte se den klara
fördelen med vinterdäck. Det visar att frågan om
vinterdäck i första hand borde vara en diskussion när
det gäller utländska personbilar som färdas i Sverige.
Det är rent slarv att inte detta blev utvecklat i reser-
vationen. Det rätta hade naturligtvis varit att vi mode-
rater haft en egen reservation i denna del. Då hade det
inte varit någon otydlighet. Det är bara att beklaga.
Fru talman! Jag ska börja med att läsa delar av ett
brev jag har fått i frågan om släpvagnsvikter, som jag
tar upp i min reservation nr 7. Jag vill särskilt att
Inger Segelström ska lyssna:
"Hej Jan-Evert,
Vi håller på med hästar för våra barn, kör omkring
med hästsläp till tävlingar och träningar en hel del.
Många skulle uppskatta ändringar i de föråldrade
regler som gäller detta med vikter!
Låt mig ge ett praktiskt exempel: När vi själva
började ville vi ha ett säkert och bra släp, det blev en
ny boggievagn med utrymmen som behövs och mar-
ginal för häst nr 2 eller större häst. Släpet blev klassat
till max 1400 kg för det passade till vår gamla Merca
som fick dra 1450 kg utan släpvagnskörkort.
Efter en tid insåg vi att den gamla Mercan var för
svag i motorn och totalt sett inte så trafiksäker och
lämplig på åkrar och vägar som vi önskade, så vi
köpte vad vi trodde skulle bli bäst, en Volvo V70
Cross Country, med 4-hjulsdrift. Då bet vi oss i tum-
men, ty denna stora säkra rejäla bil var för tung och vi
skulle överskrida maxtotalvikten med 30 kg!
Hälsningar
Leif"
Fru talman! Jag frågar Inger Segelström: Var lig-
ger logiken i att Leifs familj inte ska kunna använda
sin nya bil i dessa sammanhang? Varför tycker Segel-
ström att detta är ett bra system?
Tyvärr var vi tvungna att även i år reservera oss i
frågan om fordonsvikter. Utskottet hänvisar till att
man förutsätter att regeringen följer frågan och om
man anser det befogat av trafiksäkerhetsskäl inom
EU-arbetet verkar för en ändring i enlighet med mo-
tionsförslaget.
För oss moderater är det fullständigt oförståeligt
att inte utskottet kan ställa sig bakom att det ska göras
en utredning. Vi kräver bara en utredning av släp-
vagnsvikterna för att få en ordning som överens-
stämmer med situationen i verkligheten. Det finns ju
alltid en risk när man ber om en sådan utredning. Det
är klart, vill man göra det enkelt för sig kan ett förslag
läggas fram som helt förbjuder släpkärror med vanligt
B-körkort. Det är inte den vägen vi vill gå, utan vi
menar att man på ett konstruktivt sätt ska se över
problemet och göra reglerna verklighetsförankrade.
Fru talman! Jag vet att min tid går, men jag måste
ändå ta upp något ytterligare exempel som jag gärna
vill att Socialdemokraternas talesman Inger Segel-
ström kommenterar. Jag ska ta ett exempel som
handlar om lätta lastbilar som hamnar i en horribel
situation. Det blir mycket teknik, men detta är en
lagstiftande församling, så det måste bli lite teknik.
Utan att jag namnger något specifikt bilmärke ska
jag ge följande exempel: Med en lätt pickup med
totalvikt 2 830 kilo och med lastförmåga på flak med
855 kilo får man dra ett lätt släp, max 750 kilo, efter-
som man då når maxtågvikten på 3 500 kilo. Det
känner alla till. Vad gör man i ett sådant läge? För att
förklara maxtågvikten kan jag säga att det betyder att
bilens och släpets totalvikt inte får överstiga 3 500
kilo. Jo, samma bil kan man typa in med en annan
totalvikt eftersom man kan begränsa lastförmågan till
225 kilo. Samma bil, samma säkerhet, men nu får
man dra en släpkärra på 1 300 kilo.
Jag säger inte att jag tycker att det är fel att bilfab-
rikanter gör så, men det visar på att det är kreativite-
ten som avgör, trots stelbent regelsystem.
Varför tycker Segelström att detta är ett bra sys-
tem? Jag hoppas att vi får ett svar av den pratglada
Segelström som vi har hört så mycket av i kväll.
Jag vill ge ännu ett exempel på något som Social-
demokraterna måste gilla eftersom ni inte är villiga
att följa våra förslag.
Man importerar en pickup men konstaterar att den
inte får dra så mycket som man önskat. Då kan man
sätta på sämre däck med sämre bärighetsförmåga. Då
blir bilen nedklassad vid bilprovningen. Resultat:
Bilen har däck som inte är avsedda för den, men man
får dra betydligt större släp.
Varför tycker Inger Segelström att detta är ett bra
system? Jag hoppas att vi får ett svar här i kväll av
den pratglada Segelström.
Var är logiken? Det är ni som står för att förvir-
ring råder och att det är många som omedvetet är
lagbrytare ute på våra vägar. De är lagbrytare bara
därför att de vill använda så bra ekipage som möjligt.
Fru talman! Det är bekymmersamt att trafikut-
skottets majoritet gärna talar om trafiksäkerhet, men
när man står inför kanske något mindre frågor, men
av praktisk natur, kan man inte ta tag i dem utan det
blir en läpparnas bekännelse och ingenting mer. Jag
kan bara sammanfatta Socialdemokraternas agerande
i den fråga som jag nu har drivit i tre år och kommer
att fortsätta att driva med ett enda ord: Sorgligt, Se-
gelström.