Fru talman! Jag vill göra något så ovanligt som att
tacka majoritetens företrädare, Inger Segelström, för
ett gott samarbete. Då är det ändå valår, och vi ska
alldeles snart stå mot varandra och försöka få nya
mandat i den här kammaren.
Det är roligt att se att vi i svåra frågor och frågor
där man hanterar mycket stora pengar trots att vi är
oense i mycket kan hitta ett konstruktivt sätt. Det
hade inte varit möjligt om inte Inger Segelström lik-
som majoriteten i stort hade visat lyhördhet för oppo-
sitionens synpunkter.
Jag kan nämna ett exempel på sådan lyhördhet. I
stället för att hävda att hastighetsgränserna är som de
är och att vi ska ha de intervall som vi alltid har haft
så har man öppnat för det förslag som bl.a. vi krist-
demokrater har drivit om att intervallet ska kunna
vara 10 kilometer per timme i stället för, som nu, 20
kilometer per timme. Likaså har vi fått gehör för
tanken att man skulle kunna ha dynamiska eller flex-
ibla hastighetsgränser som ändrar sig med väglaget,
med trafikrytmen eller med årstiden osv.
Vi föreslog detta, men Socialdemokraterna och
majoriteten tog det till sig och gjorde det till sin egen
politik. Och det tycker jag är bra! Jag är glad för att vi
i vår mandatperiods sista möte kan enas om någon-
ting så viktigt.