Fru talman, ledamöter och åhörare! Jag yrkar bi-
fall till vår reservation under punkt 3 i betänkandet.
Vid en första anblick kan regeringens förslag sy-
nas rimligt och rätt. Smygreklam eller indirekt reklam
där tobaksvaror lite försåtligt marknadsförs borde ju
inte tillåtas. Vi vet att konsumtion av tobaksvaror
medför ökade hälsorisker. Regeringens förslag skulle
innebära ett förbud mot användning av annonser eller
reklam, där varukännetecken har anknytning till en
tobaksvara.
Regeringen har tidigare föreslagit ett förbud mot
indirekt tobaksreklam med stöd av ett EG-direktiv
som sedermera ogiltigförklarades av EG-domstolen.
Regeringen drog då tillbaka detta förslag. Nu lägger
regeringen fram ett likartat förslag men utan att grun-
da detta på ett EG-direktiv.
Fru talman! Det må vara hänt. Alla förslag måste
inte vara grundade på EG-direktiv. Men att införa en
skärpning av lagstiftningen vad gäller indirekt reklam
av tobaksvaror medför en mer genomgripande lag-
stiftning än vad man först kanske tror.
I sitt förra förslag, med anledning av EG-
direktivet, förbisåg regeringen att en lagändring
skulle innebära en inskränkning i tryckfrihetsförord-
ningen, dvs. en grundlagsändring. Nu har vi ett nytt
förslag från regeringen i vilket man vill förbjuda
indirekt tobaksreklam. Men man har nu insett att en
av våra grundläggande rättigheter, dvs. den som reg-
leras i tryckfrihetsförordningen, måste förändras. Nu
har man inte heller ett EG-direktiv som stöd för detta.
Ett nytt lär dock vara på väg eller är under utarbetan-
de. Varför kan man inte vänta tills detta kommer?
Eftersom man inte vill vänta måste rimligen
tunga, sakliga, dokumenterade och vetenskapliga skäl
föreligga som klart och odiskutabelt visar att indirekt
varureklam ökar konsumtionen eller får oss att börja
konsumera den hälsovådliga produkt som tobak är.
Endast detta skulle motivera inskränkningar i en
grundlag, i detta fall tryckfrihetsförordningen.
Frågan för KU, fru talman, är alltså inte en fråga
om huruvida tobaken är hälsovådlig eller inte. Den
handlar om huruvida indirekt reklam kan få oss att
börja bruka eller missbruka denna produkt. Finns det
tillräckligt entydiga vetenskapliga bevis som motive-
rar en inskränkning i tryckfrihetsförordningen? Svaret
på den frågan är nej. Det finns inga tunga objektiva
belägg som försvarar en inskränkning i tryckfrihets-
förordningen. Om en grundlag urholkas på vaga
grunder kommer det att leda till att gråzoner uppstår.
Vägar kommer att skapas för att kringgå inskränk-
ningarna och förbuden.
Vad är indirekt reklam? Är det om ett varumärke
som Camel Trophy används i samband med en bil-
tävling, eller är det om ett tobakspaket skymtar fram
på en bild med en ung, frisk och smärt yngling? Hur
blir det då med den välklädde unge mannen som sitter
med en hamburgare eller med en chipspåse och en
Coca Cola i sin hand? Vi vet att olämplig kost leder
till övervikt och välfärdssjukdomar. Är nästa steg ett
förbud mot direkt eller indirekt reklam för sådana
varor? Är ytterligare inskränkningar att vänta i tryck-
frihetsförordningen?
Det är anmärkningsvärt att regeringen motiverar
en inskränkning i en grundlagsstadgad fri- och rättig-
het med att indirekt tobaksreklam är en möjlig orsak
bland flera till tobakskonsumtion. Detta anser vi inte
vara en godtagbar inskränkningsgrund enligt de be-
stämmelser som finns i regeringsformen.
Fru talman! Jag yrkar ytterligare en gång bifall till
vår reservation i betänkandet.