Herr talman! Miljöpartiet har inte några reservationer men däremot tre särskilda yttranden i betänkandet. Därför hamnar vi nästan sist på talarlistan. Men så är spelreglerna. Idrottsrörelsen är van vid spelregler, och det är vi här i kammaren också.
Fysisk rörelse är en viktig del för att skapa en god hälsa och välbefinnande för människor. I Sverige är idrottsrörelsen den största folkrörelsen. Det är därför viktigt att den förmår behålla sin karaktär av en bred och demokratisk rörelse där alla kan samlas och umgås på lika villkor. Det har vi hört många inlägg om här i dag.
Det pågår också en debatt inom RF. Man kan till exempel läsa i Svensk Idrott, det vill säga idrottsrörelsens egen tidning, där Jan Lindholm med flera har debatterat, om de demokratiska värdena i idrottsrörelsen. Det är jättebra och viktigt att den diskussionen förs.
Miljöpartiet anser att samhällets resurser i första hand ska kanaliseras till ungdoms- och breddidrotten. Jag har engagerat mig i debatten om pressen på barn inom idrotten. De sållas i storstäder kanske ut redan vid nio-tioårsåldern i lagsporter som fotboll. Idrott är kul. Idrott ska få vara lek. Det gör också att många vill vara med. Det måste vi vara uppmärksamma på även som politiska företrädare.
Friluftsliv har stor betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Människan har ett grundläggande behov både av fysisk aktivitet och av naturkontakt. Gränsen mellan idrott och friluftsliv är inte alltid knivskarp, och oavsett hur man definierar dem kan de komplettera varandra. Det är viktigt att notera, inte minst vad gäller spontanidrott.
Killars och tjejers idrottande värderas fortfarande olika, både när det gäller attityder och när det gäller regler. Det som tjejer gör ses inte alltid som sport eller idrott och är ofta belagt med relativt höga avgifter. Det gäller till exempel när man går på Friskis & Svettis eller på jazzgympa. Dam- och flickidrotten måste ges bättre förutsättningar och ekonomiska villkor än i dag.
Nog är det så att idrotten fortfarande styrs av en manlig norm. Jag kan notera här i dag att jag är den enda kvinnan i debatten. Är det en slump?
När det gäller folkhälsa anser Miljöpartiet att det är viktigt att öka den fysiska aktiviteten i samhället. Vi tar också upp det med anledning av den folkhälsoproposition som regeringen nyligen har lämnat till riksdagen. Men riksdagen har antagit ett övergripande mål för folkhälsopolitiken, det vill säga att skapa samhälleliga förutsättningar för god hälsa på lika villkor i hela befolkningen.
Målområde 9 handlar om ökad fysisk aktivitet. Där har man tagit fram den primära bestämningsfaktorn fysisk aktivitet. Det är alltså bestämningsfaktorer som man kan mäta för att se hur samhällsutvecklingen påverkar folkhälsan.
Där har man pekat ut att förutsättningarna för fysisk aktivitet är förekomst av stödjande miljö för fysisk aktivitet, närhet och tillgänglighet till faciliteter för fysisk aktivitet och förekomst av jämlika och jämställda förutsättningar för fysisk aktivitet.
Därför är möjligheter till både spontanaktivitet och idrottsaktivitet i organiserad form viktiga. Men som Miljöpartiet också ser styr vi här i riksdagen inte över den lokala verktygslådan, utan det gör man i kommuner och landsting.
Idrottsrörelsens folkhälsofrämjande roll handlar inte bara om fysisk aktivitet, som några av er har varit inne på, bland andra Dan Kihlström. Den har också att göra med målområde 1, det vill säga delaktighet och gemenskap.
Politiskt har vi ett ansvar inom alla politikområden att verka för att det övergripande folkhälsomålet nås. Då är idrott på lika villkor en prioriterad fråga. Då kanske det inte främst handlar om den kommersiella idrotten utan om breddidrotten.
Många idrottsledare är bra förebilder med tydliga icke-diskriminerande värderingar, men inte alla. Miljöpartiet tycker inte att det är acceptabelt att vissa uttrycker förakt mot homosexuella. Det finns påtagligt få manliga öppet homosexuella på elitnivå inom stora sporter som fotboll och hockey. Det är bra att Göran Montan noterar att det kan behöva göras ett förtydligande i regleringsbrevet till RF på denna punkt.
Eftersom flera av de frågor som Miljöpartiet har lyft fram i betänkandet är med i Idrottsstödsutredningens pågående arbete har vi valt att inte reservera oss i detta betänkande.
Till sist skulle jag vilja säga några ord om stora evenemang, vilket också har tagits upp här i dag.
I den förra idrottspolitiska debatten lyfte jag fram frågan om att koppla dessa stora evenemang till miljöutveckling. Då var samtliga partier försiktigt positiva, men nu har ingen av er tagit upp det.
Kommer regeringen att lägga fram en proposition? Det verkar inte så efter att ha lyssnat på Hans Backman, som sade att det kommer en nationell strategi före sommaren. Men då kommer den alltså inte att föreläggas kammaren, eftersom tiden för att lägga fram saker för kammaren då redan har passerat. Då blir det alltså inget riksdagsbeslut.
Är ni beredda att se till att det finns med miljöaspekter i en sådan nationell strategi?