Fru talman! Jag ska börja med att yrka bifall till förslaget i betänkande KrU7.
Idrotten är som vi alla vet Sveriges största folkrörelse. Hälften av alla medborgare mellan 7 och 70 år är medlemmar i en idrottsförening. Det engagemang och den sammanhållning idrotten för med sig är av stor betydelse för samhället.
Till det betänkande vi i dag debatterar har det väckts motioner om bland annat idrottens självständiga ställning, att ge förutsättningar för fler att idrotta och folkhälsa. Jag vill säga några ord om regeringens satsning på Idrottslyftet. Mycket av det som efterfrågas i de väckta motionerna finns med i satsningen Idrottslyftet.
För mig är det viktigt och glädjande att vår regering har tagit detta initiativ att ge idrotten så bra ekonomiska förutsättningar. Den satsning som heter Idrottslyftet har inneburit en tillförsel av 500 miljoner kronor per år till idrotten för att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och behov. Det är en ökning av stödet till idrotten. Regeringen betonar samtidigt, som tidigare har tagits upp i talarstolen, idrottens självständighet och ansvar. Idrottslyftet ska öppna dörrarna till idrotten för fler och skapa förutsättningar för att fler idrottar också högre upp i åren. Detta idrottslyft startade den 1 juli 2007.
Huvudinriktningen för Idrottslyftet är att öppna dörrarna till idrotten för fler barn och ungdomar, att utveckla verksamheten så att de väljer att idrotta längre upp i åldrarna och att arbeta utifrån ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. För att öppna dörrarna för fler och få fler att idrotta längre upp i åldrarna måste ett antal saker göras. Man ska lära sig att bedriva ett arbete med att utveckla och stärka förbund och föreningar, öka tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer, ledarförsörjning, samverkan med skolan, det vill säga mycket av det som har tagits upp i talarstolen i dag.
Fru talman! Att många idrottar på olika nivåer är också bra för folkhälsan. För att fler barn och ungdomar ska ges möjlighet att idrotta och känna mening i att idrotta också när de blir äldre behöver förbund och föreningar utvecklas och stärkas. Det innebär bland annat att organisationer ses över, att olika förbunds och föreningars verksamhetsidéer och policydokument formuleras, att det finns strategier för arbetet med ledarförsörjning samt att tränings- och tävlingsverksamheten är formad så att barn och ungdomar kan känna en delaktighet.
Specialidrottsförbunden ges ekonomiskt stöd för att arbeta med detta. Varje förbund ska inkomma med en utvecklingsplan som beskriver på vilket sätt de avser att arbeta med området. Inom Handslaget - som den tidigare regeringen tog initiativ till, ett bra initiativ - gjordes en så kallad storstadssatsning som genomfördes för att öka tillgången till och möjligheten att utöva idrott. Den satsningen var mycket framgångsrik. Kommuner och bostadsbolag räknade upp medlen fem gånger. Inom ramen för Idrottslyftet kommer en särskild satsning att fortsatt göras på storstadsområdet. Men den satsningen ska också spridas i hela landet. Förutsättningen för stöd är att det finns ett samarbete med kommunerna och att tilldelade medel växlas upp med minst lika mycket av kommun- och bostadsbolag. God tillgänglighet till anläggningar och idrottsmiljöer är viktig. 49 miljoner kronor av Idrottslyftets medel har satts av för insatser som ökar tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer.
Precis som det har sagts i talarstolen i dag är ledarförsörjning viktig. Att arbeta med ledarförsörjning är en avgörande fråga för idrotten. Det innebär att rekrytering, utbildning och insatser för att behålla ledare är viktiga. Inom Idrottslyftet har SISU Idrottsutbildarna uppdraget att stödja föreningarnas ledarförsörjningsarbete. Det ska man jobba särskilt med. Man ska speciellt arbeta med att stimulera unga, 16-25 år, att vilja ta på sig ledaruppdrag. Det är också ett sätt att fortsätta att idrotta längre upp i åldrarna efter juniortiden. Satsningen gäller både förtroendevalda och tränare.
Dessutom kommer ett fortsatt arbete att genomföras med intresserade specialidrottsförbund för att utveckla gemensamma gränsöverskridande ledarutbildningar. Det är utbildningar som ska genomföras på ett likvärdigt sätt i hela landet. Det är också viktigt att ett fortsatt arbete kommer att ske i samverkan med skolan. 40 procent av de tilldelade medlen för skolverksamheten ska fördelas till insatser och verksamheter för skolåren 6-9 och gymnasiet. Arbetet syftar till att erbjuda barn och ungdomar att prova på olika idrotter i skolans närmiljö. Men idrottsföreningarna ska också erbjuda fortsatt verksamhet efter skolan. Här är det värt att notera att ett gott samarbete är viktigt men också att rollerna är klara. Idrottsrörelsens arbete ska inte ersätta ämnet idrott och hälsa eller överta skolans ansvar.
Fru talman! För att beskriva idrottens betydelse i samhället ska jag avsluta med att framhålla vad Erik Strand, vd för rekryteringsföretaget Poolia, har sagt. Han säger att Poolia ser idrottsledarskap som en tung merit när man rekryterar. Idrotten som ledarskola är helt klart underskattad som resurs. Att ha utövat ledarskap av det dramatiska slaget för att sedan kunna bemästra det i näringslivet är en viktig kompetens. Kris i klubben, underläge i halvtid eller en konflikt mellan personer är något som finns även i näringslivet. Då gäller det att kunna fatta snabba beslut.
Det här uttalandet är hämtat från Riksidrottsförbundets hemsida.