Fru talman! Att företagsklimatet är en ovanligt
intensiv och het politisk fråga framgår med all önsk-
värd tydlighet av den hittillsvarande debatten. Att det
är Moderata samlingspartiet och Folkpartiet som allra
mest hämningslöst ägnar sig åt att svartmåla Sverige
som företagarnation framgår med precis lika stor och
önskvärd tydlighet.
När man hör de borgerliga klagovisorna får man
nästan ett intryck av att vi lever i helt skilda världar,
eller åtminstone i helt skilda länder. Jag får ett intryck
av att det inte handlar om att försöka göra några nykt-
ra och sakliga beskrivningar utan att det handlar om
något slags besvärjelser från de borgerliga partierna.
Verkligheten är ju en helt annan. Det är faktiskt
inte bara Carl Erik Hedlund som vistas i verkligheten.
Vi är ganska många som är ute och får intryck från
småföretagare, och för den delen också från storföre-
tagare.
Man måste vara både blind och döv om man inte
ser, hör och förstår att de svenska företagen i dag
blomstrar som aldrig tillförne. De kreerar jättelika
vinster till sina ägare.
Nyföretagandet i Sverige är större än någonsin. År
1996 startades ungefär 27 000 nya företag, och lika
många startades år 1995.
Antalet konkurser, Carl Erik Hedlund, som var re-
kordstort under den borgerliga perioden, är nu kraftigt
minskande. De har halverats sedan 1992.
Näringslivets investeringar ökar och närmar sig nu
70-talets och 80-talets rekordnivåer. De utländska
investeringarna ökar dramatiskt och är högst inom
hela EU. Det finns inget annat EU-land som har så
höga utländska investeringar som Sverige.
Industriproduktionen har ökat med 7,4 % mellan
1996 och 1997. Det är mer än vad den har ökat i t.ex.
USA och mer än vad den har ökat med i Tyskland och
i Storbritannien.
Sysselsättningen har faktiskt ökat inom det privata
näringslivet. Vi har fått 60 000 nya jobb just i det
privata näringslivet. Det kan man jämföra med att det
försvann hundratusentals jobb under den borgerliga
perioden.
Produktivitetsutvecklingen är dubbelt så snabb i
Sverige som genomsnittet för EU.
Att vi har ett gynnsamt företagsskatteklimat är
ställt utom allt tvivel. Vi har 28 % i bolagsskatt, att
jämföras med USA som har 40 %.
Dessa siffror är inte någonting som jag står här
och hittar på. Det är objektivt mätbara faktorer. Det
går att kontrollera varenda en av dessa siffror i of-
fentlig svensk och utländsk statistik. Det kan aldrig så
intensiva borgerliga besvärjelser ändra på. Det är så.
Till yttermera visso kan vi visa detta också på an-
nat sätt genom att peka på litet mer subjektiva fakto-
rer av typen attitydundersökningar som har gjorts
bland företagsledare inom det svenska näringslivet
och inom andra utländska näringsliv.
För ungefär ett år sedan var det ett amerikanskt
konsultföretag som gjorde en studie av företagsklima-
tet i 23 OECD-länder. Man intervjuade 740 företags-
ledare. Och hör och häpna! Sverige var bland de fyra
länder som hade det gynnsammaste företagsklimatet.
För inte heller så länge sedan gjorde ett kanaden-
siskt konsultföretag som heter KPMG - jag vet fak-
tiskt inte vad den förkortningen står för - en under-
sökning av näringslivsklimatet i 42 olika städer. Det
var 27 städer i Kanada och USA och 15 städer i euro-
peiska länder. I Sverige var det Karlskoga, Göteborg
och Malmö som undersöktes. Sverige kom på andra
plats efter Kanada. Orsaken till det var, som det sades
i undersökningen, att vi hade rimliga arbetskostnader
och låga energikostnader, och vi hade och har en
konkurrenskraftig företagsskatt.
Man kan då fråga sig hur det kommer sig att det är
på det viset, trots all borgerlig svartmålning - om vi
försöker skingra bort det ett litet tag. Det beror natur-
ligtvis på att vi har en bra konjunktur i Sverige just
nu. Men den är ju bra också i andra länder. Andra
jämförbara länder har precis lika bra konjunktur som
vi har. Alltså måste orsakerna sökas inom landet.
En av orsakerna, och den viktigaste orsaken, vilket
bl.a. Anita Johansson har pekat på här tidigare, är att
vi nu äntligen har fått ordning och reda i den svenska
ekonomin. Det finns ett förtroende för svensk eko-
nomi. Det finns ett förtroende för Sverige. Det gör
naturligtvis att räntorna sjunker, och de har sjunkit
dramatiskt. Det finns ingenting som är så viktigt för
små och medelstora företag som en låg räntenivå.
Socialdemokraterna har tillsammans med Center-
partiet genomfört skattesänkningar för små och me-
delstora företag med i storleksordningen 4-5 miljar-
der kronor. Det säger de borgerliga partierna inte
särskilt mycket om. Vi har en förmånlig bolagsskatt.
Vi har genomfört förenklingar. Jag vågar trots de
attacker som varit här påstå att skattekontona är en
klar och tydlig förenkling. Det är väl inte särskilt
märkvärdigt att man i ett inkörningsskede har litet
små problem med dessa skattekonton. Men det kom-
mer att ordna sig så småningom. Det kan vi vara all-
deles säkra på. Det är en klar förenkling som kommer
att välkomnas av företagen.
Det finns naturligtvis också många andra faktorer
som är viktiga för det svenska företagsklimatet. Det
gäller hela infrastrukturen, kommunikationer, utbild-
ningsväsende, osv. Det skall naturligtvis erkännas att
det fortfarande finns företagare som klagar, och de
har anledning att klaga på vissa saker.
Jag påstår inte för min del att allting är bra och att
allt är frid och fröjd när det gäller svenskt före-
tagsklimat. Reglerna är krångliga i många fall. Reg-
lerna är krångliga när det gäller skatter, och reglerna
är krångliga för småföretagen. Det är en massa pap-
persexercis som vållar irritation. Det är ingen tvekan
om det. Det kan vi mycket väl erkänna.
De sakerna måste åtgärdas. Det vi kan se är att sa-
ker och ting är på gång. Det håller på att hända saker
där. Vi skall skapa enklare regler för egenföretagarna.
Vi skall skapa enklare regler för fåmansföretagen,
t.ex. när det gäller de nu så omdebatterade stoppreg-
lerna.
Det finns mycket att göra inom arbetsmarknads-
politiken - hela denna väldiga flora av åtgärder som
borde reduceras.
Vi måste ta itu med fusk och skattebrottslighet in-
om den svenska företagsvärlden. Det är absolut nöd-
vändigt för de seriösa företagen. Annars konkurrerar
de inte på lika villkor.
Fru talman! Jag skall också säga några ord om
några reservationer - dock inte alla, det lovar jag.
Reservationerna 1-4 handlar om bolagsskattens
nivå. Moderater och folkpartister godtar i de här re-
servationerna bolagsskattesatsen på 28 %. Men jag
kan inte undgå att peka på den moderata reservatio-
nen. Den är nämligen enligt mitt förmenande smått
patetisk. I reservationen finns inte den minsta in-
vändning mot utskottsmajoritetens förslag - inte ett
skvatt. Man håller med utskottsmajoriteten. Det man
reserverar sig mot är Vänsterpartiets och Miljöpartiets
reservationer. Detta är en reservationsteknisk innova-
tion! Det är möjligt att Moderaterna kommer att fort-
sätta på den banan så småningom.
I sak har de ju rätt - bolagsskatten skall vara
28 %. Det är bra. Det finns absolut ingen anledning
att höja bolagsskatten i den arbetsmarknadssituation
som vi befinner oss i nu. Vi vet nämligen - det är
belagt på många olika sätt - att en låg bolagsskatt är
viktig för att attrahera kapital, t.ex. utländskt kapital,
till svenskt näringsliv.
I reservation 5 återkommer det gamla borgerliga
kravet, som vi har diskuterat här tidigare, på slopande
av den s.k. dubbelbeskattningen av företagen. Får jag
då bara erinra om - och det har gjorts redan tidigare
här - att vi har gjort en rejäl lättnad i dubbelbeskatt-
ningen för de mindre företagen. Det har vi tyckt varit
tillräckligt. Vi tror inte - eller rättare sagt, vi vet
egentligen - att en generell lättnad av den s.k. dub-
belbeskattningen inte betyder särskilt mycket för
investeringsnivån. Detta har vi diskuterat så pass
mycket genom åren att man faktiskt borde ha lärt sig
det vid det här laget.
Dessutom tycker vi att det är smått otillständigt att
sänka skatten för aktieägare och kapitalägare i en
situation där vi skriker efter pengar till vården, sjuk-
vården, skolorna och omsorgen. Det tycker vi är en
fördelningspolitik som inte hör hemma i Sverige.
Reservation nr 6 behandlar de s.k. stoppreglerna
för fåmansföretag. Regeringen har fått kritik för detta.
Min motfråga till Carl Erik Hedlund blir: Varför gjor-
de ni ingenting mot stoppreglerna när ni hade rege-
ringsmakten? De infördes ju 1976, och sedan dess har
vi inte bara haft en, utan fyra stycken tror jag, borger-
liga regeringar. De har inte gjort ett skvatt, precis som
Per Rosengren har påpekat här. Svara på det, Carl
Erik Hedlund! Varför har ni inte gjort något åt stopp-
reglerna? Ni har ju ändå mage att stå och kritisera oss
för dem.
Det måste finnas någon form av stoppregler i en
situation där man har en så hög grad av identitet mel-
lan företaget och ägarna. Men reglerna är krångliga,
och vi gör vad vi kan för att förenkla dem. Det är mer
än vad man kan säga att den borgerliga regeringen
gjorde.
I reservationerna nr 7 och 8 är det också fråga om
kritik mot krångliga regler. Det gäller de s.k. egenfö-
retagarna. Som Per Rosengren har sagt införde ni ju
de reglerna själva under den borgerliga tiden! Varför
gjorde ni dem inte enklare när ni införde dem? Isa
Halvarsson har faktiskt sagt att hon ångrar detta, och
att hon tyckte att det var fel. Då blir min fråga till Isa
Halvarsson: Varför kritiserar hon oss för de här reg-
lerna nu, om hon tycker att ni själva gjort fel? Då
skall hon väl inte kritisera oss för dem? Även om det
rådde en bred enighet om att vi skulle införa dessa
regler för egenföretagarna så påpekade vi mycket
noga att de måste ses över eftersom de blir krångliga.
Jag skall inte gå inte på fler reservationer eftersom
jag ser att tiden lider. Men jag måste få ställa ytterli-
gare en fråga till Isa Halvarsson och till Folkpartiet.
Ni upprepar gång på gång att ni skall sänka företags-
stödet och på det viset kunna finansiera både det ena
och det andra. Jag hoppas att jag får ett svar på min
fråga här i kväll. Den lyder: Vilka företagsstöd skall
ni sänka, och hur mycket pengar skall ni ta in på det?
Försök förklara det, så skall jag vara nöjd och belåten.
Sammanfattningsvis och avslutningsvis vill jag sä-
ga att Sverige har ett bra företagsklimat. Det kan bli
bättre. Det är rätt mycket krångel - det håller jag med
om - och det drabbar småföretagen. Men vi håller på
att arbeta med detta. Förslag kommer under våren för
att göra det hela enklare och bättre.
Jag yrkar bifall till utskottets hemställan i betän-
kandet i dess helhet och avslag på reservationerna.