Fru talman! Vår överbudspolitik bestod i att vi ha-
de en budget som låg 1,8 miljarder, 0,1 % av BNP,
över det socialdemokratiska förslaget. Det var en
ohämmad överbudspolitik, det håller jag med om. Det
var hemskt.
Problemen när det gäller aktie- och förmögenhets-
beskattning är att man i strid med Lagrådet har olika
regler för O-listan och A-listan.
Det är där de stora skevheterna uppstår. Det är en
fullkomligt vansinnig konstruktion att ha en 25-
procentig innehavsgräns för arbetande kapital. Det
innebär att ni skattebefriar i stort sett alla miljardärer-
na i fråga om förmögenhetsskatten. Jag har svårt att
förstå hur en socialdemokratisk regering kan göra så.
Det finns andra sätt att definiera arbetande kapital på
som departementet har varit inne på i tidigare prome-
morior och som är betydligt mer intelligenta än den
generella skattebefrielsen - som gör miljardärerna till
skattefrälse.
Jag uppfattar det så att Hedfors tyckte att 28 % var
bra. Samtidigt betalar inte företagen ens 28 %. Hur
kan man fastna vid att 30 % skulle hämma sysselsätt-
ningen så oerhört? Men 28 % är precis lagom för att
sysselsättningen skall skjuta fart. Med förlov sagt är
det att förenkla debatten en aning.