Fru talman! Det föreliggande betänkandet är ett
uppsamlingsheat - ett heat där vi egentligen inte har
så mycket att göra när det gäller pengar. Det inneva-
rande årets budget är ju redan bestämd. Däremot blir
det naturligtvis tillfälle att ta upp en diskussion om
företagandets villkor i Sverige.
Vi har hört hur de borgerliga har gått på i ull-
strumporna ungefär som vanligt. Det är inte särskilt
mycket nytt under solen. Det kanske det inte kommer
att bli när det gäller mitt anförande heller. Jag tänker
bara poängtera vilken inriktning Vänsterpartiet har.
Jag vill i första hand vända mig till Rolf Ken-
neryd. Han säger att det har funnits en vänstermajori-
tet i riksdagen och undrar hur det hade blivit om so-
cialdemokraterna hade utnyttjat den. Ja, då hade det
kanske inte kommit några idiotförslag när det gäller
sjuklöneperiod, momsregler och annat. Där har vi
faktiskt stått på företagarnas sida. Vi har gjort gemen-
sam sak med övriga borgerliga partier under den tid
som Kenneryd har varit med och styrt tillsammans
med socialdemokraterna.
Det gäller sådana saker som sänkningen av resul-
tatutjämningsfonden från 25 % till 20 % för att finan-
siera skattelättnader för ett antal aktiebolagsdelägare.
Det tycker inte vi var särskilt intelligent. Men det är
kanske sådant som Rolf Kenneryd anser är före-
tagsvänligt. Jag har en litet annorlunda uppfattning
när det gäller det.
Vad anser då Vänsterpartiet? Vi kan ställa oss
bakom mycket av den kritik som riktas framför allt
när det gäller krångel i skattelagstiftningen och det
blankettraseri som finns. Samtidigt vet vi att det finns
en utredning som skall komma fram till någon typ av
förslag.
Någon sade att han ställde sig bakom alla 26
punkterna i Småföretagardelegationens förslag. Vi
ställer oss inte bakom alla 26, men 22 eller 23 kan vi
nog tänka oss att ställa oss bakom. Då är det litet
tråkigt att konstatera att man inte tar så mycket hänsyn
till Småföretagardelegationens rapport i den interna
departementsskrivelse som har kommit. Där blir det
mest små förändringar.
Vi kan hoppas att den proposition som kommer att
skrivas går några steg längre. Jag tror annars att So-
cialdemokraterna kommer att få svårt att driva igenom
de små förändringar som föreslås i departementspro-
memorian. Jag tror nog att man bör ta kontakt med
något eller några partier för att förankra detta, och det
gör man kanske. Vi välkomnar en sådan invit.
När det gäller småföretagarklimatet i allmänhet
går socialdemokraterna nu ut och säger att man skall
skapa 100 000 nya småföretag. Man säger att det har
skapats 27 000 nya småföretag och att det har givit
50 000 nya jobb. Det är en lek med siffror. Det är s.k.
avknoppningar från andra företag. Ett antal ordinarie
tjänster har försvunnit, och sedan har man hyrt in ett
företag. De anställda har i stället bildat företag. Det är
en lek med siffror, och den typen av lek tycker inte
jag är så jätterolig.
När det sedan gäller fåmansföretagen, fåmansföre-
tagsreglerna och stoppreglerna vill jag säga att vi har
gjort ett särskilt yttrande. Vi hoppas att regeringen
ganska snart kommer med förslag till förändringar när
det gäller stoppreglerna. Det har funnits motiv för att
införa reglerna. Det vet vi. Vi vet att det fanns ett
missbruk. Bland annat skrev man på 70-talet över
delar av resultatet på barn som var under 16 år, för att
på det sättet undgå marginaleffekter. Det var därför
dessa regler tillkom.
Vi vet också att vi har försökt att göra omstruktu-
reringsregler för de stora företagen som innebär att de
skattefritt skall kunna göra vissa omstruktureringar.
Vad händer? Jo, företagen tricksar med reglerna och
skapar förutsättningar som inte alls är verkliga för att
komma i åtnjutande av regler. Vad blir vi tvingade att
göra? Vi får slå undan benen för den typen av om-
struktureringsregler bara för att företagen själva inte
agerar på ett seriöst sätt.
Jag tror att vi är eniga här i kammaren. Fortsätter
företagen - framför allt storföretagen - att agera på
det sättet förlorar de trovärdighet i sin relation och sin
diskussion med oss politiker. Det måste finnas ett
ömsesidigt förtroende mellan politiker och storföre-
tag. Gör det inte det måste vi skapa regler som fak-
tiskt blir groteska, men då är det inte vårt fel.
Hedlund var inne på sambeskattningen av inkoms-
ter i fåmansbolagen. Jag vill påpeka att det gäller barn
under 16 år. Makar sambeskattas däremot inte om
lönenivån är skälig och marknadsmässig. Hedlund får
förklara hur han kan läsa in att makar skall sambeskat-
tas. Så är det inte enligt den lagtext jag har läst.
Vi menar också att nivån på bolagsskatten bör
harmoniseras med de nivåer som råder i övriga Euro-
pa. Vi höjer den till 30 %. Det tycker jag inte är
oskäligt.
Vi är också beredda att ta ut en värnskatt på de fö-
retag som gör de allra högsta vinsterna. Gör vi det
kommer vi inte att ha bolagsskatter som avviker sär-
skilt mycket från dem som finns i övriga Europa. Där
ligger bolagsskattesatserna mellan 30 % och 40 %.
Man kan diskutera hur stor skattebasen är, dvs. hur
mycket som är beskattningsbar inkomst. Det finns
olika regler i olika länder. Också där hävdar sig Sve-
rige relativt sett bra.
Låt mig sedan gå över till detta med det krångliga
regelsystemet. De stora krångliga reglerna infördes
mellan 1991 och 1994. Jag hörde aldrig Moderaterna
föreslå några förenklingar när man införde expan-
sionsmedel och räntefördelningar och tvingade på alla
företag den här typen av blanketter. Blanketten N 6 är
också ett barn av den borgerliga regeringen. Det är en
fullkomligt grotesk blankett som t.o.m. revisorer har
svårt att fylla i. Det tar väldigt lång tid. Om de blir
tvingade att debitera timtid blir det dyrt för småföre-
tagen. Man är tvingad att fylla i den här blanketten,
annars hör skattemyndigheten av sig. Detta gäller
många gånger oavsett om det finns något värde i
företaget, om det finns något att sälja. Det är mycket
underligt.
Det här påpekas ju naturligtvis i Företagarnas
Riksorganisation, i Småföretagsdelegationen och i
SAF. Det här krånglet vill man bli av med. Men vad
säger Socialdemokraterna eller vad säger departemen-
tet? Nej, det här skall vi inte titta på. Det är trots allt
här som de stora problemen finns.
Men jag tycker inte heller att de borgerliga skall
slå sig för bröstet och säga: Oj, vad vi är bra och så
många förbättringar och förenklingar vi har gjort.
Ni har varit med på detta. Ni har suttit på tåget
hela tiden och varit med på varenda krångelgrej.
Ibland går ni ännu längre.
Sedan är det en annan intressant sak att höra Carl
Erik Hedlund tala om att för höga skatter hindrar
tillväxten. Jag köper inte det. Det gäller kanske för
höga, men jag kan inte se ett direkt samband mellan
höga skatter, tillväxt och låg arbetslöshet.
Carl Erik Hedlund och jag var tillsammans i Cali-
fornia. Då fick vi reda på att California har den högsta
skatten i USA. Man har den högsta tillväxten, det
mest dynamiska näringslivet och den lägsta arbetslös-
heten. De stater som ligger litet runt omkring i grann-
skapet och knappt har några skatter alls eller väldigt
låga är däremot rena krisstaterna. Därmed inte sagt att
höga skatter ger tillväxt och låg arbetslöshet. Det
säger jag inte, men det här visar ju trots allt att Mode-
raternas förenklade, impotenta debatt när det gäller
skatterna inte heller håller. Då skulle man ju se en helt
annan typ av situation i USA, och framför allt i Cali-
fornia och staterna runt omkring.
Isa Halvarsson, det finns ingen dubbelbeskattning
av vinst i företagen. Det är när den delas ut i form av
utdelning till aktieägare som den dubbelbeskattas.
Men vinsten dubbelbeskattas inte i aktiebolagen. Det
gäller att vara litet försiktig med orden.
Isa Halvarsson tog upp det lilla rara exemplet att
man skall ta bort företagsstöd. Jag vet inte om Isa
Halvarsson var med när Företagarnas Riksorganisa-
tion hade en resa till Västernorrland. De hade plockat
ut ett antal företag som vi besökte. Vad sade de? Ja,
alla hade varit föremål för företagsstöd. På ett företag
stod man t.o.m. och klagade på att det var för litet
företagsstöd. Dessutom var det två företag som hade
gjort minst en konkurs för att klara sig vidare. Det är
verkligheten.
Då kommer jag till den intressantaste slutsatsen av
detta. I reservation 9 står man upp och säger att vi inte
skall ha några företagsstöd, men sedan kommer det:
Jo, ett yrkesfiskaravdrag.
Vad är det om inte ett rent företagsstöd. Dessutom
är det grundat på ett sådant sätt att man skall få av-
drag för att man har för dyra levnadsomkostnader.
Men fiskare har inga fördyrade levnadsomkostnader.
De äter vad som kommer ur havet. De tar ut varor ur
sin verksamhet. Egentligen borde de uttagsbeskattas.
Nu har vi inte kommit med några sådana förslag och
kommer troligen inte att göra det heller. Men det
skattemässigt logiska resonemanget i sammanhanget
är ju det. Vi deltar inte i den reservationen.
Vi tycker också att det är litet sorgligt att rege-
ringen inte har kommit med ett näringspolitiskt för-
slag här om hur vi skall se till att konkurrensen blir
neutral gentemot andra länder. Det är ju det som är
det intressanta i sammanhanget. Men vi skall inte gå
skattevägen, kamrater. Då urholkar vi systemet. Då
kan åkerinäringen komma och säga att de också vill
ha litet sådant, eftersom de också har fördyrade lev-
nadsomkostnader. De äter i och för sig inte upp det
som finns på bilarna hoppas jag. Det kan de inte göra.
Det blir knepigt om vi börjar använda skattelagstift-
ningen i direkt subventionssyfte på det här sättet.
Det var ungefär vad jag tänkte säga. Jag står na-
turligtvis bakom de reservationer vi har, men jag
yrkar bifall bara till reservation nr 3.