Fru talman! Min erfarenhet är inte riktigt densamma. Det är väldigt viktigt att någon bryr sig om dem. Det är alltid en viktig del att stödja alla familjer. Jag vill säga det återigen eftersom det har påståtts ifrån talarstolen i dag att jag osynliggör vissa barn i vissa familjer. Det gör jag inte. Men jag vill ha ett brett stråk när det gäller omsorg och ansvar från föräldrarna, och framför allt när det gäller barns rätt till sådant. Jag tycker att det är viktigt att man får det stödet.
Vi har haft åtskillig massmedial uppmärksamhet på och utredningar av hur adopterade barn har det. Det har talats om vikten av att känna till sina genetiska rötter. Vi har ett antal förfaringssätt, som jag också nämnde i mitt anförande, där det är väldigt viktigt vilken relation man har till föräldrarna. Det gäller när man ska ut på uppdrag, inte minst inom försvaret tar man reda på detta. Då är det väldigt viktigt.
Jag är noga med att betona att relationen mellan barn och föräldrar är väldigt viktig för både barn och föräldrar. När den inte funkar av skilda skäl måste den ersättas med något. Då ska det göras så bra som möjligt.
Marianne Carlström säger att verkligheten ser annorlunda ut nu. Men det är inte bara verkligheten i dag och den som har varit som vi står här och diskuterar. Vi ska också ha visioner inför framtiden. Då är det viktigt att det är tydligt åt vilket håll vi vill att det ska förändras. På vilket sätt är vi beredda att ta ansvar för hur våra barnbarn och barnbarnsbarn får det? Alla förändringar är inte förbättringar. I det här avseendet, när det gäller arbetet mot en könsneutral äktenskapslagstiftning, är jag starkt oroad. Jag är helt övertygad om att det inte medför förbättringar i samhället.