Herr talman! För att ta vid efter det förra replikskiftet: Viviann Gerdin har sagt att för hennes del är och förblir äktenskapet en samlevnadsform mellan man och kvinna. Ungefär så tror jag att det uttrycktes. Jag kan ha full respekt för att Viviann Gerdin personligen anser att hennes syn på äktenskapet är att det ingås mellan man och kvinna. Men frågan är vad Viviann Gerdin anser som lagstiftare. Det är som lagstiftare vi här ska agera, inte när det gäller vår personliga moraluppfattning.
Jag kan ta skilsmässor som exempel. Jag är övertygad om att det finns många här i kammaren som för sin personliga del tycker och hoppas att äktenskapet ska vara någonting livslångt men som för den skull absolut inte skulle vilja förbjuda företeelsen skilsmässa. Viviann Gerdin måste svara på frågan vad det är som gör att lagstiftningen ska bygga på just det här. Då måste man fråga sig om det handlar om synen på homosexuell och heterosexuell kärlek.
Jag måste för övrigt rätta Viviann Gerdin. Det är inte så att partnerskap och äktenskap ger samma juridiska villkor på alla punkter. En väldigt viktig skillnad, för att ta ett exempel, är de internationella konsekvenserna. Centern har den senaste tiden blivit mycket tydligare i sitt engagemang för EU, vilket är mycket positivt. Det är till exempel så att EU:s familjebegrepp bara erkänner äktenskap när det gäller människors möjligheter när man utnyttjar den fria rörligheten att ta med sig sina familjemedlemmar. Där ser vi en tydlig särbehandling mellan partnerskap och äktenskap, och där skulle ett införande av en gemensam äktenskapslagstiftning för alla par betyda en väsentligt ökad rättslig trygghet också för samkönade par.