Fru talman!
- Då vill jag fråga dig, Anders, tager du denna Carlos till din äkta make att älska och respektera?
- Ja.
- Jag förklarar er nu för äkta makar.
Fru talman! En könsneutral äktenskapslagstiftning är inte farligare än så här, och den behövs mycket väl.
Jag kan inte låta bli att inleda mitt anförande med att kommentera Moderaternas och Kristdemokraternas representanters anföranden här från talarstolen. För övrigt vill jag instämma i Martin Andreassons anförande.
Fru talman! Inger René från Moderaterna säger att ingen på allvar tror att lagstiftningen ska komma till rätta med diskriminering. I sitt replikskifte med Yvonne Andersson sade hon: Jag som lagstiftare kan inte förstå att de känner sig diskriminerade. Sedan säger lagutskottets ordförande: Äktenskap och partnerskap ska hållas åtskilda bland annat på grund av det humanistiska innehållet. Vidare: Den viktigaste grunden för människors samlevnad är äktenskapet.
Så bestämmer sig Moderaterna för att helt sonika lägga ned sina röster i kammarens votering som kommer så småningom. Sedan påstår Moderaterna att de ändå säger ja till en utredning.
Fru talman! Jag får inte detta att gå ihop. Enligt den förklaring som Moderaterna har gjort från talarstolen står de inte längre bakom det uppdrag som lagutskottets majoritet har ställt sig bakom. Inte ens under voteringen kommer de att ställa upp på det krav som lyfts fram i betänkandet, nämligen att det ska tillsättas en utredning om könsneutralt äktenskap.
I det här fallet är det jag som inte förstår Moderaternas agerande, men jag återkommer till det. Jag tänkte ge en gemensam kommentar till både Moderaternas och Kristdemokraternas oförstående inställning i den här frågan.
För Kristdemokraterna har frågan övergått till att handla om föräldrabalken som vi debatterade för några veckor sedan i kammaren. Men återigen blir äktenskapsbalken och äktenskapsfrågorna en fråga om föräldrabalken. Jag instämmer i Inger Renés ifrågasättande av det som Kristdemokraterna försöker att gömma sig bakom genom att betona barnfrågan.
Det unika med äktenskapet är den reproduktiva förmågan, säger man från Kristdemokraterna. Att slå vakt om äktenskapet är att slå vakt om barnets rättigheter. Ändå står man i denna talarstol i Sveriges högsta beslutande församling och säger att samma okränkbara värde ska gälla alla oavsett bland annat sexuell läggning.
Men tycker ni kristdemokrater verkligen att ni är trovärdiga i den här frågan? Är det någon homosexuell som över huvud taget kan känna att ni på allvar menar det ni säger, att vi alla har ett okränkbart värde? Ni pratar självfallet inte om rättigheter, för ni tycker ju inte att alla ska ha lika rättigheter.
Fru talman! Så till frågan om att man inte förstår. Det är inte rimligt att ha två olika lagar, partnerskapslagen för homosexuella och äktenskapsbalken för heterosexuella, inte ens om reglerna medför samma rättigheter och skyldigheter.
Jag vill påminna om en sak som många - och jag själv - har påmint om tidigare och som också Homoombudsmannen påminde oss i lagutskottet om.
Det finns anledning att tänka tillbaka i tiden, till USA. I slutet av 1800-talet beslutade USA:s högsta domstol om en doktrin som kallades för
separate but
equal
. Den innebar att svarta människor visserligen hade rätt att åka buss, men bara om de satt längst bak och reste sig om någon vit person ville ha sittplats. Från början hade ju inte svarta ens rättighet att åka i samma buss som de vita, utan man sade: Ni får ha era bussar och vi har våra bussar.
Det är precis samma sak här som det var då. 1954 avskaffade USA denna doktrin, men 50 år senare återfinns den i Sveriges riksdag, i den här kammardebatten. Förstår man inte att människor känner sig diskriminerade? Det finns två olika lagar som gäller ungefär lika, men man säger: Ni får hålla er till er lag, och vi ska få ha vår lag. Det är vår rättighet.
Fru talman! Jag måste också få kommentera frågan om de namnunderskrifter som har kommit in. Vi är många som har fått olika brev, och jag måste säga att jag är förvånad över att det inte har kommit fler än bara 37 000 namnunderskrifter mot ett könsneutralt äktenskap. Jag är förvånad, för det finns ju oerhört många fler medlemmar inom de församlingar som aktivt arbetar mot homosexuellas rättigheter. Men det kan också vara intressant att lyfta upp folkopinionen utifrån de undersökningar som har gjorts. En Gallupundersökning som gjordes i år visar att 60 % av befolkningen i Sverige är för ett könsneutralt äktenskap. Och en EU-mätning som gjordes för något år sedan visar att 70 % av befolkningen i Sverige är positiva till en könsneutral äktenskapslagstiftning.
Ja, fru talman, här finns ingen tvekan, i alla fall inte för Vänsterpartiets räkning. Vi är väldigt positiva till att lagutskottets majoritet har tagit fasta på behovet av att tillsätta en utredning. Precis på samma grunder som Martin Andreasson lyfte fram tidigare har vi i Vänsterpartiet gjort bedömningen att vi står tillbaka med vårt konkreta krav, för Vänsterpartiet har ju i likhet med andra partier, som Folkpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet, tagit ställning för en könsneutral äktenskapslagstiftning. Men med hänsyn till att alla partier inte har kommit lika långt och med hänsyn till att frågan ändå behöver beredas inom Regeringskansliet är vi väldigt positiva till den utredning som lagutskottet uppmanar regeringen att tillsätta.
Fru talman! Det finns en rad andra reservationer i betänkandet som Vänsterpartiet står bakom. Det är sju reservationer och fyra särskilda yttranden som vi i Vänsterpartiet har. Av förklarliga skäl hinner jag inte gå in på alla reservationerna. Men självklart står jag bakom alla de synpunkter och krav som Vänsterpartiet har lyft fram i betänkandet kring äktenskap, partnerskap och samboende.
Jag vill passa på att yrka bifall till reservation nr 3, som handlar om betänketid vid äktenskapsskillnad. Vi tycker inte att det är skäligt att vi ska ha en betänketid, när vi vet att det finns både kvinnor och barn som är våldsutsatta och som far väldigt illa på grund av betänketiden. Med anledning av det vill jag yrka bifall till den reservationen.
För övrigt har vi reservationer som handlar om skadestånd på grund av misshandel inom familjen, som är en gemensam reservation med andra partier. Vi har en reservation om att man ska komma i gång med en utredning om namnlagen, som även andra partier har.
Vi har egna reservationer om att personer som genomgått könsbyte inte ska kunna få sin namnidentitet ändrad retroaktivt, vilket vi ser som ett problem och vilket är den gällande ordningen. Vi vill nämligen att personer som genomgår könsbyte ska kunna ha rätt till retroaktivt namnbyte.
Avslutningsvis bland reservationerna har vi en reservation som problematiserar lagstiftningen utifrån ett heteronormativitetsperspektiv och lyfter fram behovet av att alla lag- och regelförändringar som görs framöver inte ska utgå från att alla är heterosexuella.
Fru talman! Jag vill avslutningsvis också förklara den ordning som Vänsterpartiet har valt att gå fram med i frågan kring äktenskap, som vi tar upp i vårt särskilda yttrande, och snabbt försöka förklara varför vi till exempel inte nu går fram med ett skarpt krav på att civiläktenskapet ska vara det enda gällande rättsliga i lagstiftningen. Det är med tanke på det arbete som kommer att påbörjas med den här utredningen, men framför allt därför att vi har stor respekt för det arbete som många, inte minst homosexuella inom kyrkan och olika trossamfund, gör för att försöka lyfta upp sina rättigheter. Av den anledningen tycker jag att första steget måste vara att få till stånd en lagstiftning om könsneutralt äktenskap där trossamfunden kan fortsätta att ha kvar sin vigselrätt. Men Vänsterpartiet ser en ordning i framtiden som den man har i Belgien, Holland och många andra europeiska länder, att det juridiskt giltiga äktenskapet endast ska få lov att förrättas av staten.