Herr talman! Det är väldigt få betänkanden med
så många motioner och så få reservationer som det
här. Det beror på, som många tidigare här påpekat, att
det mesta tas om hand av pågående utredningar,
framför allt Kommundemokratiutredningen. Vi har,
de flesta av oss, accepterat detta i de flesta fall. Det
finns dock några reservationer i betänkandet.
Jag skulle vilja ta upp några frågor, framför allt
dem där jag gjort en markering i betänkandet och
främst det som handlar om begränsning av rätten att
överlåta egendom och verksamhet, som Helena Barg-
holtz bl.a. tog upp. Där har jag ett särskilt yttrande.
Detta läggs in i Kommundemokratiutredningen. Det
sker också en beredning just nu i regeringen, ALL-
BO-kommitténs rapport.
Jag ska också ta upp miljöstyrande vägavgifter,
som jag tycker är en viktig fråga, och sedan kom-
mentera en del andra.
När det gäller den kommunala självstyrelsen tror
jag att de flesta av oss i denna kammare är intressera-
de av att förstärka den på olika sätt. Det finns olika
metoder. Vi har olika batterier av idéer, kan man
säga, som vi har tagit upp i en särskild kommunalde-
mokratisk debatt här för ett tag sedan. Jag tror att man
jobbar i Demokratidelegationen med de här frågorna,
Kommundemokratikommittén håller också på med
detta. Jag tror att man i de flesta partier är oerhört
intresserad av att på något sätt få kommunernas med-
borgare att bli intresserade av politik, ta del av och
engagera sig. Det tror jag inte är något speciellt för
Centerpartiet, som Åsa Torstensson nämnde här.
När det gäller att på något sätt begränsa kommu-
nens möjlighet att sälja ut bostäder, sjukhus osv.
måste jag säga att det för mig är ungefär som att ha
ett vårdträd hemma på gården som har stått i genera-
tioner, och plötsligt är det en i släkten som vill såga
ned det där vårdträdet därför det skymmer sikten eller
skuggar för mycket. Sedan är det vårdträdet borta.
Det går inte att plantera om det och få det lika stort
och fint som det har varit. Ungefär så ser jag på det
här att sälja ut kommunala bostadsbolag eller sjukhus
eller infrastruktur som är strategisk viktig verksamhet
eller egendom.
Den demokratiska idé vi har är att en majoritet be-
stämmer. Ja visst. Men hur ska vi se till att de lång-
siktiga saker som är viktiga inte kan rivas ned på en
gång, något som har tagit väldigt lång tid att bygga
upp? Jo, man kan införa något slags tröghet, det vi
kallar demokratigaranti. Det är precis vad vi gör när
det gäller att ändra i grundlagen. Två beslut med ett
val emellan är ett rimligt sätt att lägga in en tröghets-
faktor. Skulle det vara en majoritet på två tredjedelar,
så kommer det förmodligen att vara en majoritet efter
valet också. Det är väl inte så stor chans att två tred-
jedelar plötsligt blir en minoritet. Därför kan vi tänka
oss den lösningen som ett alternativ.
Det här tycker jag är viktigt att få sagt, och det sä-
ger jag också i mitt särskilda yttrande. Jag hoppas att
det här kommer att bli det val man gör när det gäller
att, utan att trampa på självstyrelsen, ge instrument
som garanterar demokratins fortsättning och garante-
rar långsiktiga verksamheters varande, att de inte kan
rivas ned hur som helst.
Miljöstyrande vägavgifter är någonting som är på
gång. Jag har själv motionerat om det, och det före-
kommer i Österrike, Tyskland, Schweiz, i Luxemburg
snart. I Singapore har man infört ett system där man
genom ett GPS-system ser var trafiken går och be-
lastar den med kostnader om den ger sig in i innersta-
den Singapore.
Då handlar det om miljö- och trängselrelatering,
dvs. att man vill styra om trafiken så att den inte ska-
dar mer än vad den behöver. Det är ett system som
man mycket väl skulle kunna införa i Sverige och
också i storstäderna.
Det kräver inte någon grundlagsändring om man
beslutar om en skatt och gör det möjligt för kommu-
nerna att få del av denna skatt. Det behöver inte vara
sådan millimeterrättvisa att den måste gå tillbaka
exakt till den verksamheten. Det finns många andra
skatter - alkoholskatt och annat - som inte direkt går
tillbaka till källan.
Man måste utreda det här och se på hur problemet
kan lösas - det finns många exempel här. Det är en
viktig miljöfråga och därför bör vi snabbt se till att
det tillsätts en utredning som löser dessa problem.
Det är inte alls säkert att det som jag har nämnt är det
som är det absolut bästa. Det finns säkert varianter på
det.
Kommunala folkomröstningar är också en sak
som ska utredas av Kommundemokratiska kommittén
liksom frågan om direktval av kommundelsnämnder.
Miljöpartiet har en speciell idé om kommunala
folkomröstningar. Det ska krävas ett initiativ från
10 % av kommunens medborgare. Sedan måste det
ske en folkomröstning. I dag krävs det ju 5 %, och
sedan är det kommunfullmäktige som avgör om det
ska hållas folkomröstning eller inte. Det har tagits ett
förfärligt stort antal initiativ, 60-70 stycken, men det
är väldigt få som har lett till folkomröstning. Därför
är det viktigt att gränsen höjs och att det, när gränsen
är uppnådd, ska hållas folkomröstning.
Frågan om medborgardeltagande i fullmäktige
finns också med i utredningen. Här finns det förslag
från alla partier, men dem behöver jag inte gå in på.
Det fanns en majoritet för det förslag om förtro-
endevaldas arbetsförhållanden som Vänstern lade
fram, nämligen att de som sitter i styrelser för kom-
munala företag ska jämställas med övriga förtroende-
valda, och det är helt okej. Vi i Miljöpartiet anser att
det måste bli en annan syn på förtroendevalda i
kommuner och landsting. Både ledighetsanspråken
och ersättningarna måste värderas upp. Vi måste ge
incitament så att människor verkligen stannar kvar i
politiken. Avhoppen är för många i dag. Det är kris
för den kommunala demokratin.
Jag har en del frågor till Åsa Torstensson angåen-
de indelningsfrågan och regionfrågan, eftersom vi satt
i samma utredning, PARK-utredningen. Där var vi
överens om att det var för kort tid för att göra en
riktig utvärdering och att nya regioner skulle inbjudas
att anmäla sitt intresse, vilket just nu sker.
I reservationen säger Åsa Torstensson att samtliga
regioner bör ha direktvalda regionfullmäktigeförsam-
lingar som högsta beslutande organ. Jag är av samma
åsikt som Åsa Torstensson, att detta har ett högt de-
mokratiskt värde. Men det finns faktiskt olika
folkviljor och olika idéer ute i landet. Det finns olika
sammanslutningar av kommuner i en region som
samarbetar, och det steget mot direktval måste vi
också kunna acceptera under en viss tid.
Miljöpartiet stöder fortsatta försök. Det är viktigt
att man låter försöken få ta sin tid. Man kan inte
plötsligt avbryta försöken och permanenta dem. Ti-
den har varit för kort för att man ska kunna göra en
utvärdering. Jag skulle vilja veta hur Åsa Torstensson
ser på detta med folkviljan.
Herr talman! Till sist vill jag ta upp frågan om
ungdomars möjlighet att engagera sig i politiken. Det
finns många olika former av ungdomsråd, men dessa
tenderar att bli något av en skendemokrati. Man till-
sätter olika ungdomsråd som ska känna sig delaktiga,
men det är de inte. Det skulle de kunna bli om de
hade t.ex. förslagsrätt i kommunfullmäktige. Det är
en idé som jag tycker att Kommundemokratikom-
mittén borde ta upp.