Fru talman! Detta betänkande, KU12, gäller
kommunal självstyrelse och flernivådemokrati.
Debatten om kommunal och lokal självstyrelse
har varit intensiv den senaste tiden. Det har gällt
frågan om vad kommunal självstyrelse är, om vem
som sätter gränsen och om villkoren för hur denna
självstyrelse ska tolkas.
Vad är då kommunal självstyrelse? Grundidén är
att kommunal självstyrelse är en styrelse av folket,
genom folket och för folket på det lokala och kom-
munala planet. Det är en sorts frihetsidé att medbor-
garna ska kunna sköta sina gemensamma angelägen-
heter utan alltför mycket inblandning av statsmakter-
na. Det gäller de områden som sköts både mer demo-
kratiskt och effektivare än av en centraliserad stats-
förvaltning. Det förutsätter dock att det finns aktiva
medborgare som är villiga att delta i den kommunala
verksamheten.
Men den kommunala självstyrelsen kan naturligt-
vis inte vara total. Det finns motstående intressen,
rättssäkerhet och krav på likabehandling och likartad
service oberoende av var i landet man bor.
Det frågan till slut handlar om är uppgiftsfördel-
ningen mellan stat och kommun. Det gäller att finna
en rimlig balans mellan riksintressen och den lokala
självstyrelsen. Staten bör här ansvara för de verksam-
heter som detaljstyrs och som inte ger kommunerna
något handlingsutrymme eller där uppgiften lagts ut
på kommunerna i form av entreprenad mot full kost-
nadstäckning, t.ex. myndighetsutövande.
För oss i Moderata samlingspartiet är den kom-
munala självstyrelsen en mycket viktig fråga. Det står
i regeringsformen att "den svenska folkstyrelsen
förverkligas genom ett representativt och parlamenta-
riskt statsskick och genom kommunal självstyrelse".
Vi ser nu en utveckling där den kommunala själv-
styrelsen inte nog beaktas eller får tillräckligt genom-
slag i lagstiftningen. Detta hotar den grundläggande
självstyrelsen. Denna inskränkning av handlingsfri-
heten minskar både kommunpolitikers och medborga-
res inflytande. Medborgarnas möjlighet att påverka
sin egen kommun minskar. Genom detaljregleringar
minskar också kommunernas handlingsutrymme,
vilket inte ger möjlighet till lokala anpassningar som
är syftet med lokal självstyrelse.
I den här formen blir kommunerna rena verkstäl-
lighetsorgan åt staten, där kommunpolitiker enbart
har som uppgift att sköta och följa lagar som stiftas
och som ska genomföras av kommunen. I det här
perspektivet kan man fråga sig vad uppgiften för en
kommunalpolitiker egentligen är.
I stället bör den kommunala självstyrelsen för-
stärkas och möjligheten för lokala anpassningar och
lösningar stimuleras. För att nå detta bör den kom-
munala självstyrelsen förstärkas i grundlagen. Det har
visat sig att bestämmelserna i regeringsformen för att
skydda den kommunala självstyrelsen är otillräckliga.
Kommunernas förutsättningar att själva besluta i
kommunala angelägenheter bör regleras i grundlag på
ett sätt som garanterar kommunernas möjlighet att
sörja för sina invånares intressen utan påkallade in-
grepp från statens sida. Den offentliga makten ska
utövas så nära medborgarna som möjligt. Kärnan i
denna ståndpunkt är att lokala beslutsfattare har en
närmare relation till sina medborgare och deras öns-
kemål. En förstärkt kommunal kompetens bör fast-
ställas i regeringsformen. Därför föreslår vi i vår
reservation tillsammans med Centerpartiet, Kristde-
mokraterna och Folkpartiet att en utredning tillsätts i
syfte att ta fram förslag om en sådan reglering.
Den andra frågan jag tänkte ta upp är beslutsfor-
merna för kommunernas rätt att överlåta egendom.
Det gäller frågan om att majoriteten - Socialdemo-
kraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet - har infört
en stopplag för entreprenader av akutsjukvård. Det
gäller frågan om försäljning av kommunala hyresfas-
tigheter och även förslagen om att ändra formerna för
hur beslut ska fattas om motsvarande frågor.
Regeringen ska nu tillsätta en utredare som ska
analysera effekterna av den s.k. stopplagen. Utreda-
ren ska även se på de s.k. tröghetsreglerna, som inne-
bär krav på kvalificerade majoritetsbeslut eller beslut
med mellanliggande val. Detta ska jämföras med att
ha en lag - som vi nu har - som inskränker möjlig-
heterna att överlåta driftsansvaret till ett företag. Ut-
redaren ska också se över hur ett sanktionssystem ska
kunna se ut för de landsting eller kommuner som
bryter mot förbud mot försäljning av t.ex. akutsjuk-
hus.
Det här är en tydlig inskränkning i självstyrelsen.
De politiker som gått till val och valts lokalt ges inte
möjlighet att genomföra den politik de fått väljarnas
röster för.
Om Socialdemokraterna med stödpartier inför ett
nytt beslutssystem för de frågor som majoriteten vill
stoppa är det ett ingrepp i demokratin som jag tycker
är grovt. Det skulle innebära att principen en man-en
röst inte längre gäller. En röst på Vänsterpartiet, So-
cialdemokraterna eller Miljöpartiet skulle vara mer
värd än en röst på ett borgerligt parti. Man frågar sig
vilka frågor som sedan står på tur som också ska
kräva två tredjedels majoritet för att genomföras.
Jag trodde att detta förslag skulle läggas på hyllan,
men så är det tydligen inte. Nu ska regeringen tillsätta
en utredning i syfte att ändra på principen en man-en
röst.
Fru talman! Med detta yrkar jag till slut bifall till
reservation nr 1. Jag står naturligtvis också bakom de
övriga moderata reservationerna.