Herr talman! Jag förutsatte att en socialdemokra-
tisk representant för konstitutionsutskottet hade bättre
kontakt med Regeringskansliet än vad jag har möjlig-
het att ha i opposition. Men det kanske inte är på det
sättet. Det hade jag nog sett till att ha om jag hade
tillhört majoriteten.
Jag känner att Kerstin Kristiansson backar rejält
från det första inlägget när Kerstin Kristiansson ut-
tryckligen sade att det fortfarande bereds i Rege-
ringskansliet. Det svar jag fick på min direkta fråga
indikerade att det egentligen inte är en rejäl utredning
som pågår. Det ligger på hög och kanske tar någon
tag i det någon gång, men kanske ändå inte.
Då känner jag mig inte ett dugg tryggare med det
som jag först trodde var för handen. Det innebär i
praktiken att man inte tycker att någon ytterligare
reglering av det kommunala självstyret behövs och att
det Lagrådet har framfört saknar betydelse. Jag kan
inte tolka det på något annat sätt.
Jag har roat mig med att läsa på Socialdemokra-
ternas hemsida. Där står det: Det är viktigt att själv-
styret har ett innehåll och ett handlingsutrymme som
gör att medborgaren upplever det som meningsfullt
att lägga tid och intresse på de gemensamma angelä-
genheterna.
Det är vackert uttryckt. Kerstin Kristiansson åbe-
ropar individperspektivet. Det är helt rätt. Det ställer
jag upp på. Men jag åberopar också subsidiaritets-
principen, vilken innebär att den högre nivån ska
stödja den lägre och att beslut ska fattas på den nivå
som är mest effektiv och närmast medborgarna.
Anser Kerstin Kristiansson utifrån detta att max-
taxan ökar eller minskar möjligheterna för den lokala
nivån att utforma omsorg för barn och att bestämma
taxenivån?