Fru talman! När jag växte upp brukade vi barn tala
om att Sverige var ett av världens rikaste länder. Bara
Schweiz och USA var rikare. Så är det inte längre.
Det är lätt att låta sig vilseledas av att den här till-
bakagången har kommit smygande. Men när män-
niskor tvivlar på att pengarna räcker i vården och är
rädda för att massarbetslösheten skall slå rot krackele-
rar den svenska självbilden, och besvikelsen griper
omkring sig. En kall vind drar genom samhället. I
nästa steg kan besvikna och utsatta människor börja
söka syndabockar bland minoriteter. Man kan skylla
på arbetslösa som tar emot bidrag, på invandrare, på
homosexuella eller på andra grupper.
Det här är det centraliserade stordriftssamhällets
misslyckande. Det har gett en stagnerande ekonomi
som på sikt kan bli ett allvarligt hot mot det öppna
samhället. Demokratin förlorar trovärdighet när den
inte kan leverera goda beslut.
Vi måste lyfta Sverige ur den ekonomiska stagna-
tionen. Men vi kan inte välja en traditionell ekono-
misk tillväxt som är ekologiskt omöjlig. Vi måste
lägga om kurs, skydda miljön och hushålla med natu-
rens resurser för att rädda oss undan ett globalt eko-
logiskt sammanbrott. Sverige bör ta täten bort från det
centraliserade stordriftssamhället och gå i spetsen för
den ofrånkomliga och spännande omställningen till
det ekologiskt hållbara samhället - kretsloppssamhäl-
let.
Den första stora uppgiften är alltså att skapa det
ekologiska lyftet för Sverige. När naturen tar emot
avfall bryter den ned det och plockar isär och återan-
vänder materialet till nytt liv. Kretsloppssamhället
skapas genom att den mänskliga kulturen ordnas lika
klokt som naturen själv. Det innebär en mäktig för-
nyelse som berör varje del av samhället, inte bara en
miljösektor eller en "grön sektor". Energiomställning-
en, med avvecklingen av kärnkraften, är ryggraden i
denna förnyelse.
Jag blev fascinerad när jag nyss lyssnade på Per
Unckel. Han kunde inte förstå hur rivning av energi-
produktionskapacitet var förnyelse. Jag kommer ihåg
precis hur det har låtit när Sverige har behövt ställa
om varv eller göra andra stora strukturförändringar
som har varit nödvändiga för att klara ekonomin på
sikt. Det har alltid funnits bakåtsträvare som säger att
man inte kan göra sådana förändringar. Den här gång-
en är det nya möjligen att det är Moderaterna som står
för reaktionen, tillbakagången. Det är inte nytt med
tanke på högerns historiska rötter, men det är nytt
med tanke på hur man de senaste tio åren har försökt
putsa upp en annan fasad.
I varje del av ekonomin krävs forskning eller tek-
nisk utveckling till följd av den här förnyelsen. Det
krävs nya produkter och investeringar. I varje steg av
skapandet av det ekologiska samhället skapas behov
av nya arbeten. Denna förnyelse är det starkaste vap-
net mot arbetslösheten.
Vi måste överge synsättet "först ekonomisk till-
växt och sedan miljöåtgärder". Själva omställningen
till kretslopp måste i stället bli den motor som skapar
utveckling och därmed tillväxt. Det ekologiska lyftet
innebär att Sverige också lyfts ur arbetslöshet, säkrar
saneringen av statens finanser och stärker näringsli-
vets konkurrenskraft.
Vi kommer inte dit genom statliga toppstyrda pro-
gram, inte genom centralplanering uppifrån utan ge-
nom företagande, personligt ansvarstagande och lokal
samverkan. Det ekologiskt hållbara samhället innebär
ett ännu mer avancerat kunskapssamhälle, en legering
av, om man så vill, "högekologi" och högteknologi.
Därför hör massiva satsningar på kunskap och ut-
bildning till de viktigaste framtidsuppgifterna. Krets-
loppssamhället kan inte förverkligas utan humanis-
mens bildningsideal.
De gröna vänstertraditionalisterna har i grunden
fel när de ifrågasätter tillväxten och attackerar mark-
nadsekonomin. Det är här Miljöpartiet och Vänster-
partiet sviker. Vägen till ett hållbart samhälle handlar
inte om återtåg eller återgång till äldre tiders samhälle
utan om en mer utvecklad och avancerad marknadse-
konomi. Vi kan bara komma till det ekologiskt hållba-
ra samhället genom att uppmuntra innovationer, ent-
reprenörskap och dynamik - sådant som är marknad-
sekonomins själva dygder. Genom att inte inse det är
vänsterblocket ett hinder i vägen mot det ekologiskt
hållbara samhället. Vi måste inte stoppa tåget eller
stanna tillväxten utan växla spår och ge den ekono-
miska utvecklingen en annan inriktning.
Den andra stora uppgiften är att ingjuta omtanke
och värme i samhället genom mer lokal makt. Om vi
skall råda bot på känslan av maktlöshet och kyla,
måste vi bygga på människors inititativkraft och möj-
ligheterna till lokal samverkan. Skolor där föräldrar i
beslutsställning samverkar med lärare och elever ger
mindre mobbning och bättre användning av pengarna.
Självstyrande enheter inom vården med mer egen
makt, inte toppstyrda pyramider, ger större möjlighet
att använda varje krona så att den ger omvårdnad, inte
bara medicinsk teknik. Den framväxande byarörelsen
och de lokala utvecklingsgrupperna runt om i våra
bygder visar vilken kraft som ligger i människors vilja
till eget ansvar och lokal makt. Staten skall ha mindre
makt och de lokala samhällena mer makt. Lägg fler
beslut lokalt och färre beslut i Stockholm. Vägen till
framtiden går genom decentralisering av makt och
beslut i hela samhället.
Högerpolitiken är ett hot mot den ekonomiska ut-
vecklingen i samhället. I land efter land föreslår den
politiska högern nedskärningar av den sociala välfär-
den som är så stora att en förlamande rädsla och oro
sprider sig bland människorna. I vårt land är det Mo-
deraterna som går i spetsen för sådana nedskärnings-
förslag i skolan och i vården att man hotar att rycka
undan grunden för den sociala trygghet som är förut-
sättningen för god ekonomisk utveckling.
När människor har gemensamma angelägenheter
och makt lokalt skapas band av förtroende och tillit.
När människor känner trygghet föds i sin tur vilja att
handla och mod att våga satsa. Det är därför ett de-
centraliserat samhälle, med många sociala nätverk
mellan människor, föreningar och företag, också ska-
par bättre social och ekonomisk utveckling. Det de-
centraliserade samhället ger den sociala tillit som
behövs för att ekonomin skall kunna utvecklas.
Projektet att ersätta de olika nationella valutorna
med en gemensam EU-valuta, det som kallas EMU,
riskerar tvärtom att bli ett skruvstäd som tvingar fram
mer centralisering - varv efter varv förflyttas viktiga
avgöranden i den ekonomiska politiken till Bryssel,
varv efter varv ökar avståndet mellan väljare och
valda, varv efter varv riskerar demokratin att förlora
kraft.
Den tredje huvuduppgiften är tvärtom att visa de-
mokratins handlingskraft. Det finns en uppgivenhet i
EMU-debatten, där det sägs att Sveriges politiker inte
törs fatta de beslut som är nödvändiga för att vi skall
kunna stå utanför. Men det är att abdikera och ge upp
tron på demokratins handlingsförmåga. Vilka beslut
är det som Moderaterna inte törs driva igenom i Sve-
rige utan fly till Brysselmaskineriet för att få hjälp?
I den här kammaren kan vi fatta de beslut som
krävs för att lägga en ekonomisk grund som gör det
möjligt att stå utanför EMU. Ingen i denna kammare
har en chans att försöka smita undan. Det går att fatta
dessa beslut här. Saneringsprogrammet är första ste-
get som skall leda till permanenta överskott i statens
finanser. Att bekämpa inflationen med en ny lönebil-
ding är ett nödvändigt nästa steg. En rörlig växelkurs,
fortsatt reformering av arbetsmarknaden och ett
drivshusklimat för företagande och förnyelse i den
ekologiska omställningens spår är den fortsatta vägen.
Jag vill att mitt parti, Centerpartiet, skall bidra till
att skapa ett långsiktigt samarbetsmönster oberoende
av den förstelnade blockpolitiken. Vi ser alltmer hur
en högergruppering flockas kring Moderaterna och
hur Vänsterpartiet och Miljöpartiet bildar ett nytt
vänsterblock i politiken. Men framtidens politik ska-
pas i politikens mitt. Och det är här vi kan skapa det
breda samarbete som jag hoppas skall kunna återvin-
na förtroendet för politiken.
I politikens värld riskerar "utspel" och
"profilering" att dominera. Men det är farligt för
demokratins framtid om politiker bara syns utan att
verka. Tvärtom är politikens uppgift att verka, att
handla. Parlamentet måste kunna skapa handlings-
kraftiga majoriteter som betvingar alltför mäktiga
särintressen, annars förtvinar förtroendet och bleknar
tilltron till demokratin. Och det är i detta - att bevisa
demokratins styrka, och därmed försvara det öppna
samhället - som politiken kommer att finna sin me-
ning.