Fru talman! Vi skall i dag prata om långsiktigt
hållbar utveckling. Det innebär att alla får ett rättvist
miljöutrymme. Det innebär att vi alla skall kunna leva
på ett sätt som alla alltid skall kunna leva på. Det är
vad det egentligen handlar om. Då borde vi i denna
kammare kunna enas om att vår nuvarande livsstil
överförd i global skala inte är hållbar.
Skulle vi överföra vår livsstil i en global skala till
alla människor på jorden skulle det behövas två eller
tre jordklot till, och det har vi inte. Därför är det inte
den fattiga delen av världen som hotar vår överlevnad
utan det är den rika delen av världen, dvs. vi. Är det
så illa, vilket jag tror, måste vi som politiker och
opinionsbildare våga säga ganska beska sanningar,
eller i varje fall det vi tror är sanningar.
Vi måste våga sluta lova allt till alla. Det tror jag
är väldigt viktigt. Vi behöver en kulturrevolution i
Sverige, en grön fredlig kulturrevolution. Vi behöver
helt nya strukturer, helt nya system och helt nya nor-
mer. Vi behöver ett helt nytt politiskt tänkande. Det
gamla har tagit slut. Det blir bara eviga upprepningar
på samma tema från de gamla politiska partierna och
de gamla ideologerna.
Vi har en väldigt stor chans att bygga ett ekolo-
giskt och socialt hållbart samhälle. Men då måste vi
analysera vad som är hållbart. Är det mer av samma
sak, eller är det något helt annat? Jag vet att det är
något helt annat, och det tror jag att vi alla egentligen
vet.
Vi måste också göra en analys av vad människan
är. Människan är så mycket mer än en ekonomisk
varelse. Vi är biologiska, sociala och kulturella varel-
ser, och vi måste lära oss att bygga ett samhälle för
dessa varelser av kött och blod och inte för pengar.
På något sätt har människan stegvis blivit reduce-
rad till en ekonomisk varelse. Det är ganska förödan-
de både för människovärdet och för det samhälle som
vi gemensamt bygger. Vi har helt enkelt fastnat i
ekonomismens bojor och håller därmed på att på
något sätt förstöra och föröda våra förutsättningar till
ett bra och värdigt liv.
Det behövs en grön kulturrevolution med system
som gynnar demokrati, strukturer som gynnar männi-
skors delaktighet och normer som medför att liv,
kärlek, empati och ansvar väger mycket tyngre än
ägande och köpande. Det handlar om att vi måste lära
oss att fylla våra liv med verkligt innehåll och inte
bara fylla livet med tomma timmar. Det är vad det
egentligen handlar om.
När jag är ute möter jag i dag detta mycket mer än
tidigare. Oavsett om det är i Rotary eller i en gymna-
sieklass är det väldigt få som när man möter dem öga
mot öga innerst inne tror på dagens samhällsutveck-
ling. Många vill se något helt annat. Jag tror också att
det är nödvändigt.
Vi måste analysera vad som är effektivt. Alla po-
litiker vill fatta effektiva beslut som leder till ett ef-
fektivt samhälle. Jag tror att jämlikhet är effektivt.
Jämlikhet är något av det mest effektiva man över
huvud taget kan uppnå, eftersom alla resurser då tas
till vara.
Det samhälle som i dag stegvis skapas i hela Eu-
ropa är ett samhälle med ökade klyftor och därmed
också med ett ökat antal konflikter. Det är grogrund
för våld, rasism och främlingsfientlighet. Det vi pro-
ducerar genom detta är inte pappersmassa, mobiltele-
foner eller läkemedel. Det vi framför allt producerar
genom den samhällsutvecklingen är rädsla.
Vi producerar rädda människor när klyftorna ökar
på det sätt som nu sker. Rädda människor är också
ganska farliga människor. Vi får ett farligt samhälle
där demokratin är på väg att urholkas. Därför måste vi
tänka helt nytt.
Med ett hållbart samhälle måste vi mena något
mer än ökade klyftor och betong. Vi måste verkligen
mena ett ekologiskt och socialt hållbart samhälle.
Utvecklingen går inte åt det hållet vare sig när det
gäller den ekologiska sidan eller när det gäller den
sociala sidan. Klyftorna ökar tvärtom steg för steg,
och man fattar beslut om besparingsplaner som ökar
klyftorna.
Visst skall vi spara. Jag och Miljöpartiet lovar inte
allt till alla, tvärtom. Det är inte alls på det sättet. Men
när man sparar kan man ändå spara på ett sätt som
inte ökar klyftorna i samhället. Regeringen och Cen-
terpartiet, uppbackade av ett antal borgerliga partier i
övrigt, har gjort besparingar på ett sådant sätt att
jämlikheten minskar, och därmed ökar grogrunden för
ett mycket farligt samhälle där rädsla och utanförskap
dominerar.
När det gäller den ekologiska delen orkar männi-
skor och politiker nog inte ta till sig de stora globala
överlevnadsfrågorna när de sociala orättvisorna kry-
per in på skinnet. Jag förstår i allra högsta grad den
ensamstående pappa i Sollentuna centrum och den
ensamtående mamma i Vingåker som kanske inte
orkar ta till sig också en maskkompost när de lever
under en ekonomisk och social stress som är fruk-
tansvärt jobbig. De måste välja mellan att köpa fot-
bollsdojor åt sin son eller låta sin dotter gå på kom-
munal musikskola med allt högre avgifter.
Ett jämlikt samhälle är en förutsättning för att man
skall kunna ta miljöfrågorna på allvar. Tyvärr är det i
dag precis tvärtom. Miljöfrågorna tas inte på allvar
mer än i de stora orden. Göran Persson är den stats-
minister under vars regering man har skurit mest i
svensk historia när det gäller miljövården. Anna
Lindh administrerar en budget som innebär att Natur-
vårdsverket får skära mer än någonsin. Ändå talar
man om en ekologiskt hållbar utveckling. Det är inte
det. Det är teater och retorik, tyvärr.
När man gör teater och retorik till ideologi blir det
ganska trist. Alla fina ord och alla fina löften måste
ändå följas av någonting i sak. Men ingenting har
ännu kommit. Steg för steg går man bort från det
hållbara samhället. Jag menar att vi nu måste inse att
vägen mot det hållbara samhället är en helt annan väg.
Det är att våga ifrågasätta strukturer, system och nor-
mer, och det är att våga fundera själv innerst inne:
Vad är värt någonting i det här livet?
En fredlig grön kulturrevolution är kanske någon-
ting annat än den gamla klassiska röda revolutionen.
Den fredliga gröna kulturrevolutionen utspelas mest
inne i varje enskild människa när vi vågar sätta oss
ned och analysera: Vad vill vi ha ut av livet? Vi poli-
tiker skall underlätta för människor att få ut så mycket
som möjligt av livet.
Människor skall vara sociala, biologiska och kul-
turella varelser. Vi skall inte reducera människor till
ekonomiska varelser, trots att det är vad som sker i
dag i en väldigt snabb takt.