Fru talman! Fru statsråd och ledamöter! Jag har först några synpunkter på EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik.
Vi måste konstatera att allt fler utrikespolitiska frågor har en global karaktär. Därför måste Sveriges utrikespolitik bli alltmer integrerad i EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. EU är en självklar global aktör, och svenska intressen sammanfaller ofta med europeiska intressen. EU ger Sverige en effektiv politisk plattform från vilken vi effektivt kan verka för frihet, fred och försoning i vår omvärld.
Medlemskapet i Europeiska unionen innebär att Sverige ingår i en politisk allians och tar ett solidariskt ansvar för Europas och delvis också för världens säkerhet. Vårt ställningstagande är att Sverige inte kommer att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat medlemsland eller ett nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige skulle drabbas. Den solidaritetsklausul som finns i Lissabonfördraget ställer inte krav på militärt bistånd till andra medlemsstater. Den handlar snarare om viljan att hjälpa andra medlemsstater vid händelser som en katastrof eller en terroristattack. Det är upp till medlemsstaterna att själva besluta på vilket sätt man vill hjälpa varandra.
Fru talman! Låt mig lämna några synpunkter på de ekonomiska och finansiella frågorna i den här skrivelsen.
Det framgår av skrivelsen - och poängteras av finansutskottet i dess yttrande - att medlemsstaterna under det svenska ordförandeskapet bland annat tagit viktiga steg mot en gemensam tillsynsmyndighet inom den finansiella sektorn.
Vidare har det antagits slutsatser i Europeiska rådet om en finanspolitisk exitstrategi utifrån de principer som arbetades fram vid Ekofinrådets informella möte i Göteborg i oktober 2009.
Alliansregeringen sätter budgetbalans främst och fokuserar på en arbetslinje som skapar jobb. Det är högsta prioritet. Även under krisen har man bekämpat risken för att arbetslösheten ska bita sig fast på en hög nivå.
Den internationella finanskrisen ger globalt negativa effekter och måste få sin lösning på EU-nivå och tillsammans med övriga G20-länder. Den svenska alliansregeringens hantering av finanskrisen har rönt respekt både inom EU och globalt och nu senast också från Finanspolitiska rådet i Sverige.
Fru talman! Låt mig gå över till jordbrukspolitiken.
Kristdemokraterna anser att Sverige, liksom tidigare, aktivt ska verka för att landsbygds- och jordbrukspolitiken prioriteras i biståndsarbetet när det gäller fattigdomsbekämpning i utvecklingsländerna. Målet måste vara att stimulera en ökad produktion, en hållbar livsmedelsförsörjning och en hållbar ekonomisk utveckling i samarbetsländerna.
EU:s framtida jordbrukspolitik ska formuleras 2013. Den måste ta ett stort ansvar för nu nästan en miljard människor som hungrar. Livsmedelsförsörjningen är inte enbart en europeisk fråga. Där är vårt ansvar globalt. Det behövs både en marknadsanpassning och en effektiv styrning för att vi ska nå en humanitär politik för människors överlevnad.
Fru talman! Jag vill också säga något om miljö- och klimatutmaningen.
Klimatfrågan och hotet om klimatförändringar är en ödesfråga som inte nog kan betonas, inte bara för EU utan för hela världen. Vi har tidigare framhävt vikten av den satsning som Sverige gjorde på hållbarhetsfrågorna och klimatfrågorna under EU-ordförandeskapet.
Rollen som samordnare och företrädare för EU vid FN:s globala partsmöte i Köpenhamn 2009 var epokgrundande. Man måste konstatera att FN:s klimatmöte i Köpenhamn trots förberedelserna på EU-nivå inte lyckades komma så långt som vi hade arbetat för. Den så kallade Köpenhamnsöverenskommelsen lämnar en hel del övrigt att önska men bör ändå uppfattas som ett klart steg framåt.
Utsläppsbegränsningarna är otillräckliga för att hålla den globala uppvärmningen inom två grader, men Köpenhamnsöverenskommelsen representerar trots det en gemensam grund och en metodik för att gå vidare. Överenskommelsen har fördelen att den ska förverkligas omedelbart. Man konstaterar också att arbetet för att bekämpa hotet om klimatförändringar går vidare.
Fru talman! Kolleger! Sist men inte minst vill jag säga att man inte bygger världen genom att säga nej. Med detta vill jag yrka bifall till förslaget i betänkande nr 10.