Fru talman! 2009 var ett händelserikt år för EU och naturligtvis även för Sverige, särskilt under det svenska ordförandeskapet under hösten. Finanskrisen och dess hantering samt Lissabonfördragets försenade antagande kan man väl säga överskuggade de egentliga sakfrågorna.
Finanskrisen började redan hösten 2008. Men en stor del av 2009 gick åt till att bekämpa effekterna av krisen, en kris som dess värre har fått ny fart under innevarande år, främst symboliserad genom utvecklingen i Grekland och det enorma räddningspaket som EU tvingats lägga på bordet för att, som man säger, lugna marknaden eller, med finansministern ord, vargflocken. Det är en ganska talande beskrivning för att komma från en representant för ett parti som brukar lyfta marknadskrafternas välståndsgivande förmåga till skyarna.
Min förhoppning är att vi av denna finanskris lär oss att mer se till ekonomins helhet, med inslag av marknadsmekanismer, offentligt ägande, långsiktig planering, arbetsplatsdemokrati, lagstiftning med mera. Varför inte börja använda begreppet blandekonomi igen?
Fru talman! Finanskrisen och dess effekter har för mig och Vänsterpartiet bekräftat det kloka i att Sverige står utanför eurosamarbetet. De allra flesta bör ha insett eurokonstruktionens allvarliga brister och inlåsningseffekter. Det är en gåta att euroförespråkare i riksdagen, främst från EU-ministerns parti, argumenterar för en ny svensk folkomröstning om att införa euron i Sverige under nästa mandatperiod. Här är vi rödgröna överens. Vinner vi valet blir det ingen folkomröstning om euron före valet hösten 2014.
Det är dock intressant och trots allt ett steg i rätt riktning att EU nu på allvar börjar diskutera åtgärder mot det spekulativa finanskapitalet, till exempel en Tobinskatt eller en skatt på finansiella transaktioner.
Även det tyska beslutet att förbjuda så kallad naken blankning är intressant. Blankning innebär att aktier som inte innehas säljs i hopp om att kunna köpas vid en senare tidpunkt till ett lägre pris. För att kunna leverera de sålda aktierna lånas sådana mot en avgift via en bank av långsiktiga investerare som till exempel en pensions- eller aktiefond. Så kallad naken blankning innebär att aktier säljs utan att först lånas. Är det någon som hänger med?
Det här är exempel på frågor som vi i Vänsterpartiet anser att den finanskommission som regeringen sagt sig vilja tillsätta ska ta sig en ordentlig funderare på.
Fru talman! I betänkandet finns ett flertal reservationer som Vänsterpartiet står bakom. Jag står naturligtvis bakom alla dessa men väljer här att ta upp några.
Jag yrkar bifall till reservation nr 1 om utvidgningsprocessen. I reservationen tar vi upp vikten av att Sverige på ett tydligare sätt lyfter upp den kurdiska frågan när det gäller Turkiet. Den turkiska författningsdomstolens beslut att i december 2009 stänga DTP, Demokratiska Samhällspartiet, visar tyvärr att Turkiet fortfarande har lång väg att gå för att respektera demokratiska spelregler och ge utrymme för andra etniska grupper inom den turkiska statsbildningen.
Inför det svenska ordförandeskapet lyfte Vänsterpartiet just den kurdiska frågan. Jag beklagar att den svenska regeringen inte tydligare använde tillfället under ordförandeskapet. Sverige har goda förutsättningar att göra detta med alla svenskar med kurdisk bakgrund med mångåriga kontakter med kurdiska organisationer och alla från Sverige till Turkiet och andra kurdiska länder återvändande kurder samtidigt med våra utvecklade relationer med Turkiet.
Jag yrkar även bifall till reservation nr 14 om rättsliga och inrikes frågor. Vid den så kallade gränsförvaltningen av EU:s yttre gränser, bland annat Medelhavet utanför Afrikas västkust, bedrivs både av enskilda EU-stater och genom EU:s byrå för yttre kontroll Frontex en verksamhet för att stoppa flyktingar på väg till Europa för att söka asyl.
Det är av avgörande betydelse att FN:s flyktingkommissariat UNHCR bereds möjlighet att delta i denna verksamhet för att tillföra sitt kunnande om flyktingkonventionens riktiga tillämpning i dessa sammanhang. EU bör anslå medel för att finansiera detta. Regeringen borde driva det i EU så att UNHCR kan medverka vid förvaltningen av EU:s yttre gränser.
Slutligen, fru talman, yrkar jag bifall till reservation nr 15 om sysselsättning och fackliga rättigheter. Kampen för svenska kollektivavtal handlar om att alla arbetstagare ska behandlas lika, oavsett om de kommer från Sverige, annat EU-land eller andra länder.
Ökade möjligheter att arbeta i olika länder är i grunden positivt, men fri rörlighet får inte innebära försämrade villkor för löntagarna. Vi ser som en central uppgift att värna de fackliga rättigheterna och den svenska kollektivavtalsmodellen.
Regeringen talar i och för sig vackert om den svenska kollektivavtalsmodellen, men i praktiken vill den införa kraftiga begränsningar av grundläggande fri- och rättigheter i arbetslivet. Det lagförslag som regeringen har drivit igenom i riksdagen med anledning av Lavaldomen i EG-domstolen öppnar för lönedumpning och illojal konkurrens enligt vår åsikt.
Regeringen går längre än vad som kan motiveras av EG-domstolens dom. Den angriper grundförutsättningar för den svenska kollektivavtalsmodellen och utmanar den föreningsfrihet som skyddas såväl i svensk grundlag som i Europakonventionen.
Vi är starkt kritiska till hur regeringen har agerat i Lavalfrågan. Inte minst under det svenska ordförandeskapet hade regeringen chansen att lyfta frågan, men varken statsministern eller arbetsmarknadsministern tog något initiativ. Detta kan medföra allvarliga konsekvenser för Europas löntagare.