Fru talman! Vi debatterar i dag skatteutskottets
betänkande 14 om företags- och kapitalbeskattning.
Låt mig börja med att yrka avslag på reservationerna.
Alla avvikande åsikter som behandlas i det här betän-
kandet spänner över ett vitt fält, och det finns ingen
möjlighet för mig att bemöta allt som hävdas i motio-
ner, reservationer och här i kammaren. Jag kommer
därför att koncentrera mig på de delar som jag och
utskottsmajoriteten ser som principiellt viktiga, näm-
ligen ägarbeskattningen och frågan om resultatutjäm-
ning och reservationsmöjligheter.
Fru talman! Skattepolitiken är ett av de mest om-
diskuterade områdena i svensk politik. Det har vi
märkt inte minst här i kammaren i dag. Tyvärr blir
skattediskussionen ofta fragmentarisk. Alla kan ge
exempel på en eller flera skatter som de ogillar. Upp-
finningsrikedomen när det gäller att föreslå skatte-
sänkningar eller borttagande av skatter är stor. Samti-
digt finns det hos folket i Sverige som helhet en vilja
att betala skatt så länge man upplever att skatterna går
till rätt saker. Den stora skatterevolt som de borgerli-
ga partierna står för vägrar att infinna sig. Det tror jag
kort och gott beror på att svenskarna också känner att
de får något för sina skattepengar.
Det finns emellertid all anledning att diskutera fö-
retags- och kapitalbeskattningen. En utgångspunkt för
de skattesamtal som nu förs mellan riksdagspartierna
är att stärka företagsklimatet och de långsiktiga till-
växtmöjligheterna. Jag ska göra Karin Pilsäter, som
tyvärr aldrig har tid att stanna i kammaren och lyssna,
besviken genom att säga att dessa skattesamtal kom-
mer att fortsätta.
En mycket omdiskuterad fråga är huruvida skat-
terna påverkar tillväxten i ett land. Det går inte att
finna något entydigt stöd i forskningen för att just
höga skatter skulle hämma tillväxten eller tvärtom att
låga skatter skulle ge en större ekonomisk aktivitet.
Det finns ett mycket stort antal faktorer som påverkar
tillväxten i ett land, och det är långt ifrån självklart att
just skattekvoten eller nivån på de offentliga utgifter-
na påverkar tillväxten negativt. Att skattekvoten - det
totala uttaget av skatter eller de totala offentliga ut-
gifterna - inte påverkar tillväxten betyder inte att
enskilda skatter eller utgifter inte kan verka hämman-
de för tillväxt och sysselsättning. Då är kapital- och
företagsbeskattningen naturligtvis en viktig sak att
diskutera. I vår internationaliserade värld är kapital-
beskattningen definitivt en faktor som kan avgöra
vart investeringar går.
I ett par reservationer pekas på det faktum att bo-
lagsvinster beskattas både i bolaget och hos aktieäga-
ren, den s.k. dubbelbeskattningen, och på att den har
negativa effekter på investeringar och företagande i
Sverige. När det gäller de stora bolagen överskattas i
allmänhet den effekten. Stora bolag och aktier som är
noterade på börsens A-lista ägs till stor del av fonder
eller har utländska ägare som inte omfattas av svensk
skatt på aktieutdelningar. När sådana investerare
väljer mellan olika investeringar jämför de avkast-
ningen efter skatt på en aktie med andra investeringar
i andra länder. Deras avkastningskrav bestäms alltså
på en internationell kapitalmarknad.
En lättnad i utdelningsbeskattningen för svenska
aktieägare skulle knappast ha någon nämnvärd bety-
delse för prisbildningen på de svenska börsbolagens
aktier eftersom fonder och utländska ägare inte skulle
omfattas av en sådan skattelättnad. Däremot skulle en
lättnad medföra ett omfattande skattebortfall för sta-
ten. Vi har alltså i ena vågskålen en mycket liten vinst
som väger lätt i jämförelse med den andra vågskålen
med ett mycket stort indexbortfall.
För mindre företag är situationen en annan. Små
företag har inte tillgång till den internationella kapi-
talmarknaden på samma sätt som börsbolag och är
därför i större utsträckning hänvisade till privatperso-
ner för sin kapitalförsörjning. För att underlätta för de
små och medelstora företagen när det gäller deras
möjligheter att expandera infördes 1997 en riktad
lättnad i beskattningen av aktieutdelningar för bolag
som inte är noterade på börsens A-lista. Det är ut-
skottsmajoritetens mening att en sådan riktad skatte-
lättnad bättre uppfyller målen om tillväxtstimulans
för små företag än det som reservanterna åstadkom-
mer.
Det är inte svårt att föreslå skattesänkningar. Det
svåra är att hitta något annat sätt att finansiera vår
välfärd och våra gemensamma intressen. Om man vill
sänka en skatt måste man samtidigt ta bort en utgift
eller hitta en annan finansiering. I detta fall uppstår
ett betydande intäktsbortfall för statskassan som på
något sätt måste täckas. Vinsterna av att slopa den
s.k. dubbelbeskattningen är, som sagt, begränsade.
Sett till alla behov som blev eftersatta under krisåren
är, tycker jag, valet enkelt. Slutsatsen blir att reser-
vanternas förslag om slopad "dubbelbeskattning"
måste avvisas.
Fru talman! I ett antal reservationer tar man upp
olika system för att förbättra reserveringsmöjligheter-
na för företag. De här förslagen är oftast mycket
branschspecifika. Vid den stora skattereformen 1990
rådde det bred enighet mellan partierna här i kamma-
ren om att det gamla regelsystemet måste ersättas
med ett nytt. Vi var också överens om att det här så
långt som möjligt skulle vara neutralt och att reserve-
ringsmöjligheterna skulle vara begränsade. Det var
detta som gjorde det möjligt att kraftigt sänka bolags-
skatten i Sverige. En del begränsade avskrivnings-
och resultatutjämningsmöjligheter behölls också
vidare in i det nya systemet.
Fördelarna med ett system med begränsade möj-
ligheter till reservering är många. Inlåsningen av
kapital minskar och skattevillkoren är mer likartade.
Inte minst den likställigheten i beskattningen är oer-
hört viktig.
Utskottsmajoritetens linje är därmed rätt klar: Vi
vill upprätthålla de principer som riksdagen förut var
så enig om. Då är det orimligt att utöka reserverings-
möjligheterna enbart för att tillgodose vissa bran-
schintressen. Det skulle få olyckliga konsekvenser för
skattesystemet som helhet.
Fru talman! Skattepolitikens främsta uppgift är att
finansiera välfärdssamhället. Vi ska betala för våra
gemensamma åtaganden. Den enastående ekonomis-
ka utvecklingen under de senaste åren visar att väl-
färdssamhället inte längre är hotat. Därför känns det
lättare för mig personligen att leva nära den som hela
sitt liv kommer att vara i behov av vård och omsorg.
Vad som också är viktigt är att det nu kommer att
finnas utrymme för att få fler att känna det stöd som
välfärden ger. Det kommer att finnas utrymme att
stärka rättvisan och kompensera löntagarna för de
uppoffringar som gjordes under budgetsaneringen.
Till detta måste vi självklart orka med att diskute-
ra kapital- och förmögenhetsbeskattningen. En del
har redan gjorts, t.ex. den riktade lättnad i beskatt-
ningen av aktieutdelningar för bolag som inte är note-
rade på börsens A-lista, som redan nämnts; detta för
att få till stånd en bättre riskkapitalförsörjning för
småföretag. Fler saker är på gång. Frågan om stopp-
reglerna bereds vidare.
Utskottet avvisar också den reservation som rör
reglerna för arvs- och gåvoskatt vid generationsskif-
ten. Vi gör det därför att vi vill invänta den statliga
utredning som arbetar med frågan. Vi tycker att det är
viktigt att ta ett samlat grepp i de här frågorna. Vi vill
alltid vänta på just utredningar för att få en bra grund
för beslut som ska fattas.
Fru talman! Jag vill så här på den internationella
kvinnodagen ta tillfället i akt och säga något om jäm-
ställdheten och ska försöka knyta ihop det med den
debatt som vi nu är mitt uppe i.
Det är alltså en viktig dag i dag - en dag som ger
oss möjligheter att påminna alla och envar om att vi
ännu inte har lyckats att fullt ut nå fram till ett jäm-
ställt samhälle. I jämställdhetsarbetet har vi män en
nyckeluppgift.
Precis som kvinnorna har arbetat för att förändra
sina liv måste vi män förändra och överge de gamla
unkna och förtryckande könsrollerna. Det kan röra en
sådan sak som att vi i debatter som domineras av män
försöker lägga större vikt vid aspekter som rör mer
feministiska frågor - frågor som oftast debatteras av
kvinnor. Ta en titt på hur det ser ut här i dag! Det är
väldigt manstarkt i den här talarstolen när vi diskute-
rar kapital- och företagsskatter. Men alla typer av
skatter har en uppgift att fylla. Det handlar om att
finansiera vård och omsorg av barn och gamla samt
om barnbidrag, utbildning m.m.
Vi män behöver alltså inte frukta jämställdheten.
Det handlar inte om att vi måste sluta debattera skat-
tefrågor men vi måste inse att vi är på väg in i en ny
värld. Det krävs ett nytt sätt att vara och att leva. I ett
jämställt samhälle där männen tar sin del av ansvaret
för såväl barn som hushållsarbete får vi en chans till
ett rikare liv - det vet jag av egen erfarenhet - men då
krävs det att vi män ställer upp i det arbetet.
Det finns en förväntan på oss från omvärlden - en
förväntan om att vi ska fortsätta att ligga i täten vad
gäller jämställdhet men även om att en politik förs
där skatterna har en roll att spela för såväl en offensiv
nationell som en internationell jämställdhet. Genom
ett aktivt arbete med jämställdhet i EU, Nordiska
rådet, Europarådet och FN - ja, på alla plan där vi
kan föra vår talan - kan vi alltså bidra till en interna-
tionell utveckling som gynnar jämställdhet samt värl-
dens barn, kvinnor och män liksom synen på Sverige.
Jag är övertygad om att även frågan om jäm-
ställdhet påverkar utvecklingen positivt vad gäller
tillväxten och tilltron till vårt land. Därför får inte
arbetet isolerat handla om skatter ifall vi ska åstad-
komma en bra miljö där tillväxten i Sverige kan ga-
ranteras långsiktigt.
Om alla goda krafter samverkar kan vi bibehålla
vår tätposition internationellt vad gäller jämställdhe-
ten. Vi kan även få en beskattning i det här landet
som bättre än i dag främjar tillväxt och företagande
utan att möjligheterna att lösa den långsiktiga finansi-
eringen av välfärden urgröps. Det här är ett mål som
jag hoppas att fler känner att det är värt att arbeta för.
Med detta vill jag alltså yrka bifall till hemställan
i utskottets betänkande och avslag på reservationerna.
(forts.)
Ajournering
Kammaren beslutade kl. 17.58 på förslag av tal-
mannen att ajournera förhandlingarna till kl. 19.00 för
middagsuppehåll.
Återupptagna förhandlingar
Förhandlingarna återupptogs kl. 19.00.