Fru talman! Som jag inledde den förra debatten
med så tycker vi i Folkpartiet att det är viktigt att det
lönar sig att arbeta, spara och ta risker. Företagande
och företagsbeskattning handlar väldigt mycket om
just att arbeta hårt, spara och att bygga upp ett eget
kapital. Och det handlar i väldigt stor utsträckning om
att ta risker. Det är växande företag som ger ekono-
misk tillväxt.
Villkoren för jobb och företagande är helt avgö-
rande för vårt välstånd. Vi i Sverige har dessutom
byggt upp vårt välstånd framför allt genom att vara
väldigt öppna mot omvärlden och genom att bedriva
handel och företagande som i stor utsträckning har
fått sina inkomster genom att sälja på export. Och vi
får fantastiskt mycket välstånd ut ur detta företagan-
de.
Det välstånd som man kan få från den privata
sektorn är också helt avgörande för möjligheterna till
offentligt finansierad verksamhet. Offentligt finansi-
serad verksamhet kan aldrig finansiera sig själv. Den
offentliga sektorn kan aldrig vara en skattebas för sin
egen verksamhet. Man kan aldrig betala pensionerna
med skatt från pensioner. Man kan bara betala of-
fentlig verksamhet med inkomster från den privata
sektorn. Det är alltså i praktiken den privata sektorn
som är den svenska skattebasen. Och det är otroligt
viktigt att man har dessa samband klara för sig.
Ibland får man någon sorts intryck av att många poli-
tiker försöker slå i människor att man på något sätt
kan låta den offentliga sektorn vara självfinansierande
och att man kan expandera den offentliga sektorn,
den offentligt finansierade verksamheten, utan att
man först har expanderat den privata sektorn.
Företagandets villkor, vilket man ofta kallar före-
tagsklimatet, är helt och hållet avgörande både för
vårt privata välstånd men också för möjligheten att
både kortsiktigt och långsiktigt finansiera skola, äld-
reomsorg och sjukvård. Därför är det också så viktigt
att vi intresserar oss för villkoren för företagandet när
det gäller att starta, växa, expandera och driva vidare,
oavsett om det sker med egna pengar eller med låna-
de pengar.
Ett problem i Sverige är att det har varit mycket
lönsamt att finansiera företagande med lånade pengar
och väldigt dåligt utfall av att försöka göra det med
egna pengar. Det har vi försökt uppmärksamma i
detta betänkande. Men jag tycker att det är lite dålig
respons från majoritetssidan i den frågan.
Som jag även påpekade i den förra debatten finns
det inga skatteöverläggningar, och vi ser också i be-
tänkandet att man inte längre hänvisar till några skat-
teöverläggningar, utan man avstyrker allt ändå utan
någon särskild argumentation. Det är ju hederligt,
eftersom det inte kommer att bli några skatteöver-
läggningar. Men det vore bra om majoritetsrepresen-
tanterna här också tydligt kunde säga det, så att alla
vet vilka spelregler som gäller.
I stället har vi, precis som i fråga om inkomst-
skatterna, fått reda på att socialdemokraterna vill
sänka i princip den enda skatt som man inte behöver
sänka när det gäller företagandet, nämligen bolags-
skatten. Den är nämligen internationellt relativt kon-
kurrenskraftig. Men det finns en lång rad andra skat-
teregler. Jag ska bara nämna några här.
Den första konkreta skatt som vi har tagit upp i
detta sammanhang gäller dubbelbeskattningen av
aktieutdelningar. Vi har sagt det förr, och jag säger
det igen, att det är ganska anmärkningsvärt att man
från Socialdemokraternas, Vänsterns och Miljöparti-
ets sida tycker att det är rimligt att om man sparar i
bank så får man betala skatt en gång på avkastningen,
men om man sparar i ett företagande eller i aktier får
man betala skatten två gånger. Vilka konsekvenser de
själva tror att det får för allokering av investeringar
har vi aldrig riktigt kunnat få något besked om. Men
alternativet för många företag blir naturligtvis att de
låser in pengarna i själva företaget, även om det kan
vara gamla branscher, gamla strukturer eller gamla
företag där allokeringen av investeringspengarna inte
alls är den bästa. Men det kan också för den enskilda
individen leda till att man precis lika gärna sätter in
pengarna på en bankbok som att man sparar i aktier
och därmed inte bidrar till en uppbyggnad av möjlig-
heterna till framtida välstånd, och det tycker vi är
onödigt. Det tredje alternativet är naturligtvis att man
investerar sina pengar i något annat land. Och där
tycker jag att det är lite tragiskt att man från majori-
tetens sida inte alls tycks ha fått upp ögonen för att
Sverige är ett litet och öppet land som lever i en för-
änderlig värld och där enorma summor pengar hela
tiden flyttas ut ur vårt land som i stället åtminstone
delvis skulle kunna investeras här. Även människor
från andra länder skulle kunna tycka att det vore bra
att placera pengar här.
Ett annat förslag som vi har väckt är att helt nya
företag bör kunna få skjuta upp bolagsbeskattningen
tills de har konsoliderat sig. Inte heller det har man
från majoritetens sida velat nappa på, att det åtmins-
tone skulle kunna vara en idé som man överväger.
Vi har i en reservation tagit upp att man generellt
sett behöver se över kapitalbeskattningen, likformig-
het mellan olika kapitalplaceringar och konkurrens-
kraften gentemot andra länder.
Fru talman! Jag tycker att det är en mycket passiv
skrivning från majoritetens sida i detta betänkande,
och det andas inte riktigt den insikt om att företagan-
dets villkor är avgörande för framtida välstånd, både
för det offentligt finansierade och framför allt för alla
våra egna inkomster från jobb som vi vill ha i dessa
företag. Jag tycker inte heller att man riktigt kommer
till skott med alla de förenklingar och förbättringar av
regelverken som det talas väldigt mycket om. Man
tillsätter ju olika utredningar och jippogrupper i detta
sammanhang. Men när vi ser på verkligheten och vad
som kommer ned i de bruna kuverten så händer det
väldigt lite, och närmare bestämt nästan ingenting, i
denna sektor.
Fru talman! Jag står naturligtvis bakom alla våra
reservationer men tycker att det räcker att yrka bifall
till reservation 2.