Fru talman! Först kort om att det fanns en annan
reservation. Det var en enskild motion, inte ens en
partimotion, från kristdemokraterna. Man kastade in
ett slarvigt lagförslag som naturligtvis inte alls var
förberett och utrett på det sättet att man kunde ställa
sig bakom det.
Vi gjorde precis samma bedömning som alla and-
ra partier. Det fanns väl inget parti som hade en tanke
på att ställa upp på den reservationen. Det hade varit
fullständigt meningslöst för oss att göra det i den
situationen, som något slags sista utväg. Den utvägen
var mycket oklar. Dessutom var det inget borgerligt
parti som ställde upp på den.
Nog om den reservationen.
Det andra förstår jag inte alls. Vi sade att det ur-
sprungliga argumentet för maxtaxa, som Göran Pers-
son framförde i valrörelsen, var något som vi upprör-
des över. Att maxtaxan skulle införas för att man
skulle locka föräldrar ut i lönearbete, mer tid för lö-
nearbete och mindre tid för barnen. Det var det vi var
emot.
Nu ser vi ett förslag som inte alls leder i den rikt-
ningen. Det är inte alls så att marginaleffektssänk-
ningarna på grund av det här förslaget skulle bli så
stora att de skulle locka någon människa åt varken det
ena eller det andra hållet. Det är precis som Karin
Pilsäter, som kan de här frågorna, säger, de effekterna
är negligerbara. Det finns ingen drivkraft i den rikt-
ningen i det här förslaget som vi bedömer det. Därför
kan vi ställa upp på det med gott samvete. På den
punkten går det alldeles utmärkt.