Fru talman! Jag är verkligen ingen pessimist om
den allmänna utvecklingen. Jag är också ganska op-
timistisk att vi kan få ett regeringsskifte som skulle
innebära att vi får en politik där människor själva får
bestämma lite mer.
Jag vill bara påpeka att under den regim som vi
har just nu, och som ni är en del i, har pengarna för-
svunnit mellan vår och höst. Det är inte någon garanti
förrän klubban har fallit att det verkligen finns några
pengar ens i närtid. Det som ligger längre fram har vi
inte sett så särskilt mycket av.
Det skulle vara intressant om Gunnar Goude lite
kunde kommentera min invändning mot att man
måste vara kommunalt anställd för att vara förälder
och hur ni ser på uppdelningen mellan stat och kom-
mun när det gäller transfereringar och verksamheter.
Jag tycker att det är ganska viktigt att kommuner-
na försöker göra det som är deras huvuduppgift. Där
finns många stora brister och många stora utmaning-
ar. Att dessutom föra in en statlig uppgift i den kom-
munala verksamheten och sedan föra över det kom-
munala ansvaret för detaljutformning av barnomsor-
gen till den statliga verksamheten är sannerligen inte
någon väg att få vare sig verksamheter eller transfere-
ringar att fungera bättre för de enskilda människorna.
Det är en ganska viktig fråga i det här samman-
hanget. Vi ser på punkt efter punkt att man från er
sida vill att riksdagen ska fatta en lång rad detaljbe-
slut om sådana frågor som är ett kommunalt ansvar.
Där har staten i stället - som i det här fallet med mar-
ginaleffekter för låginkomsttagare - ett eget ansvar.
Staten borde ta tag i de frågorna och hjälpa alla de
småbarnsföräldrar med låga inkomster att kunna ta
sig ur den fattigdomsfälla som de i dag befinner sig i
genom att förändra på den statliga nivån.