Fru talman! Det har upprepats några gånger nu
vad kristdemokraterna vill när det gäller allmän för-
skola och plats i förskola för barn till arbetslösa för-
äldrar och barn som får syskon. Därför känns det
viktigt att jag får tala om att vi inte har sagt nej, som
Ingegerd Wärnersson påstår. Vi tycker att det är en
kommunal angelägenhet helt enkelt därför att det ser
så olika ut. I vissa kommuner bor man nära varandra,
man har uppbyggda nätverk. Man har inte samma
behov som man kanske har i en förort till en storstad.
Därför går det att göra lite olika kommunerna emel-
lan. Men vi har inte sagt nej till detta.
Det var ju tre solskenshistorier om Oskar, Zalah
och Klara som skolministern drog fram här. Jag ska
hålla mig till Klara som var lite för tidigt född och
kanske får lite problem med anledning av det. Mam-
ma kanske tycker att hon behöver vara nära Klara lite
längre än man behöver med barn som inte är för tidigt
födda. Vårt förslag innebär för mamman, om hon
jobbar halvtid, även om hon också skulle ha en fyra-
åring, att hon får 2 000 kr över i månaden. Med Inge-
gerd Wärnerssons förslag får hon 240 kr. Det är en
väsentlig skillnad.
Sedan drog Ingegerd Wärnersson fram ett antal
siffror. Det var väl från Skolverket, om jag inte minns
fel. Vi kan naturligtvis slå varandra i huvudet med
olika undersökningar. Det finns ju många som man
skulle kunna dra fram. Jag skulle gärna vilja gå till-
baka till den lilla korta tid när det fanns någonting
som hette vårdnadsbidrag. Det var utformat på ett sätt
som jag inte skulle vilja utforma det i dag. Man fick
nämligen välja antingen det eller dagisplats. Jag vill
ha större frihet. Men det var en kompromiss. Den var
utformad på det sättet. 70 %, Ingegerd Wärnersson,
inte bara sade att man ville utan valde att ta ut vård-
nadsbidraget i någon form i stället för att välja en
dagisplats. Där har vi de rätta siffrorna.