Herr talman! Det förefaller även den här gången
som att jag skall bli utan svar från Ulla Hoffmann när
det gäller de myter hon i åratal har spridit om hur det
förhåller sig med arbetsgivaravgifter och egenavgif-
ter. Jag kan nog inte komma längre i den här debatten,
gissar jag, men vi får väl fortsätta i andra forum. Så-
vitt jag kan förstå finns det här en grundläggande
ovilja att ta till sig sakargument, eller någonting ännu
värre.
Sedan är frågan om det är bra med 15/30-
årsregeln för kvinnor jämfört med livsinkomstprinci-
pen. Vi måste uppenbarligen ha läst olika rapporter,
dessutom tydligen av samma person. Det som visade
sig och som vi presenterade redan 1994 och har gjort
senare i debatter ett antal gånger är att det regelsystem
vi har är väldigt slumpmässigt. Fördelningspolitiken
bedrivs därför mycket slumpmässigt.
Sedan låter det sig sägas, Ulla Hoffmann, att det
är trevligare att kunna få full pension när man jobbat i
30 år i stället för 40 år. Så är det klart för den som
jobbat i 30 år. Men den fråga jag ställde var: Vad är
det för rättvisa och rimlighet i att föra över pengar
från människor som jobbat i 40 år eller mer med en
platt inkomst hela livet, från en kommunalarbetare
eller industriarbetare till personer som har jobbat i 30
år och med en brant stigande inkomst? Var finns
rättvisan? Jag fick aldrig något svar.
(forts. 7 §)