Herr talman! En av efterkrigstidens största refor-
mer, den nya pensionsreformen, kommer nu att beslu-
tas av riksdagen. Centerpartiet välkomnar den breda
enighet som gått att uppnå och vidmakthålla under
arbetet i pensionsarbetsgruppen och genomförande-
gruppen för pensionsreformen. Arbetet har pågått
med några avbrott ända sedan hösten 1991. Riksda-
gens principbeslut om pensionsreformen fattades
våren 1994. Det var också den 8 juni - som Maud
Björnemalm nyss sade.
Den breda politiska enigheten ger pensionsrefor-
men en betydande trovärdighet. Det nya pensionssys-
temet blir i stor utsträckning dessutom ett självstän-
digt, autonomt system. Det borde tillsammans borga
för en stor politisk trovärdighet för det framtida pen-
sionssystemet. Alla partier som står bakom reformen
har här ett ansvar även i framtiden.
Lika viktigt är att ett nytt pensionssystem står för
ekonomisk trovärdighet. Medborgarna skall kunna lita
på det allmänna pensionssystemet, lita på spelreglerna
i det mest långsiktiga av alla trygghetssystem och lita
på att pengarna och tryggheten i ålderspensionen finns
där när man skall ta ut pensionen. Man skall också
kunna lita på att det finns en betryggande grundtrygg-
het som höjer pensionsnivåerna för alla dem som av
olika skäl inte har så stora pensionsrättigheter.
Behovet av koppling till samhällsekonomin, ökat
inflytande för medborgarna och en grundläggande
ekonomisk trygghet på ålderns höst har varit centrala
utgångspunkter för Centerpartiet i detta arbete. Vi är
nöjda med resultatet.
Det finns några hörnstenar eller grundprinciper i
pensionsreformen som jag vill erinra om:
Livsinkomsten skall ligga till grund för pensionen.
Barnår, värnplikt och högre studier skall vara
pensionsgrundande, liksom ersättningar från a-
kassa, sjukpenning eller andra sociala försäkring-
ar.
En god grundtrygghet skall finnas i form av ga-
rantipension.
Pensionssystemet skall vara kopplat till den sam-
hällsekonomiska tillväxten.
Pensionssystemet skall vara stabilt, inte gå med
underskott eller överskott, och helst stimulera lan-
dets ekonomiska tillväxt.
Pensionsåldern skall vara rörlig, och individen
skall så lång möjligt själv bestämma när och hur
man vill gå i ålderspension.
Pensionssystemet skall innehålla en del eget spa-
rande i form av premiereserv som individen själv
har inflytande över och bestämmer sparform för.
Det nya pensionssystemet skall införas successivt
med lång övergångstid.
Herr talman! Det länge stått klart att ATP-
systemet saknar de egenskaper som gör det robust nog
att möta påfrestningar i samhällsutvecklingen. Låt mig
kort peka på tre faktorer som är avgörande härvidlag.
1. När ATP-reformen beslutades hade Sverige en av
OECD:s högsta sparkvoter. Efter tio år hade spa-
randet minskat, och hushållssparandet hade mins-
kat till rekordlåga nivåer. Sparandet i svensk eko-
nomi har förblivit lågt ända fram till 90-talets
början. Det har enligt Centerpartiet medverkat till
att Sverige haft en långsammare ekonomisk ut-
veckling än flertalet OECD-länder.
2. ATP-pensionen är svår att beräkna i förväg. Ge-
nom kombinationen 30 förvärvsår och 15 bästa
inkomstår har en relativt säker prognos för indivi-
duella pensioner inte kunnat göras förrän i 55-
årsåldern. Motiven för kompletterande sparande
eller andra åtgärder för att förbättra ekonomin un-
der pensionsåldern har därigenom försvagats. Re-
sultatet har just blivit ett lågt hushållssparande.
3. Under år med hög inflation och låga eller sjun-
kande realinkomster har pensionsutbetalningarna
ökat kraftigt medan löntagarnas inkomster stagne-
rat. ATP-systemet har därigenom varit omvänt
stabilt, dvs. instabilt, gentemot den samhällseko-
nomiska utvecklingen.
I det nya pensionssystemet får medborgarna varje
år ett besked om intjänad pensionsrätt och underlag
för att bedöma framtida pension vid oförändrad in-
komst. Det ger varje år underlag för att bedöma beho-
vet av kompletterande pensionssparande, arbete för
ytterligare inkomster och studier för att kvalificera för
ökade inkomster.
Kort sagt: det ger individen överblick och större
inflytande över sin egen situation i pensionssystemet.
Varje krona i inkomst för svartjobb blir dessutom en
förlorad pensionsrätt. Det nya pensionssystemet mot-
verkar på detta sätt svartjobb betydligt mer än vad
ATP-systemet gör.
En av de stora nyheterna i det framtida pensions-
systemet blir det egna sparandet, premiereserven. Den
innebär att 15-20 miljarder kronor varje år avsätts för
individuellt sparande i det allmänna pensionssyste-
met. Sverige går från att vara ett land med ett mycket
stort kollektivt sparande till att bli ett land med be-
tydligt större andel individuellt sparande.
Den sammanlagda behållningen i premiereservs-
sparandet kommer på sikt att överstiga 1 000 miljar-
der kronor medan AP-fonderna kan minskas något
från dagens ca 700 miljarder. AP-fondens uppgift som
buffertfond kommer att renodlas.
Individerna får makten i detta stora decentralise-
rade system för kapitalförvaltning. Det kommer med
största sannolikhet också att leda till en mer decentra-
liserad kapitalbildning i den svenska ekonomin.
När drygt fem miljoner medborgare var och en får
välja inriktning och form för sitt sparande hos en
mångfald av kapitalförvaltare - och med möjlighet att
byta - kommer de sparade medlen lättare att nå alla
delar av vår ekonomi, även de mindre företagen och
de mindre kommunerna, etc.
AP-fondernas insatser har genom åren främst rik-
tats till de större kommunerna, landstingen och de
större företagen och använts för att finansiera miljon-
programmets bostadsbyggande.
Centerpartiet har varit pådrivande för att få till
stånd ett system med sparande i premiereservens
form. Det ökar individernas inflytande och stärker
ansvarskänslan, och det kommer sannolikt att bidra
till en decentralisering av kapitalmarknaden.
Herr talman! Fyra års pensionsrätt för barnår in-
förs i det nya systemet, även retroaktivt från 1960.
Det får stor betydelse främst för alla kvinnor som
avstått eller minskat sin inkomst för att ta ett stort
ansvar för barnen. Systemet gäller självfallet för både
kvinnor och män, men får i praktiken störst betydelse
för kvinnorna. Möjligheten för makar att dela pen-
sionsrätt förbättras dessutom.
Störst betydelse för kvinnorna får också det nya
systemet för grundtrygghet. Garantipensionen ersätter
dagens folkpension, pensionstillskott och särskilda
grundavdraget för pensionärer. Det betyder dels en
hygglig lägstanivå för ålderspensionen, dels ett bra
tillskott till pensionsrätten för dem som arbetat deltid
eller av andra skäl haft låga inkomster.
För exempelvis en kvinna som utan garantipension
skulle fått 91 000 kr per år i beskattningsbar pension
blir ålderspensionen med garantipension i stället drygt
101 000 kr.
Att uppnå en god grundtrygghet har varit en av
Centerpartiets utgångspunkter för arbetet med pen-
sionsreformen. Det har vi uppnått. Karin Israelsson
kommer senare i debatten att utveckla detta.
Efter dagens riksdagsbeslut återstår en mycket
viktig uppgift. Det är att införa en lika god grund-
trygghet även för dagens pensionärer. Centerpartiets
utgångspunkt är att samma system för garantipension
skall införas för att förbättra den grundläggande eko-
nomiska tryggheten också för dagens ålderspensionä-
rer.
Vi anser att det system för garantipension som
riksdagen nu beslutar om också skall användas för
såväl dagens pensionärer som inom förtidspensione-
ringen och i efterlevandepensionen.
Genom kopplingen till den samhällsekonomiska
utvecklingen blir det nya pensionssystemet ekono-
miskt trovärdigt. Pengarna kommer inte att ta slut.
Nivån på ålderspensionen blir därigenom också ett
betyg på den långsiktiga ekonomiska politiken. Det
blir ytterligare ett motiv för en ansvarsfull finanspoli-
tik - faktiskt ett av de viktigaste motiven.
Jag noterade att när kreditvärderingsinstitutet
Moody s uppvärderade den svenska ekonomin i förra
veckan var ett av motiven enligt kreditvärderingsföre-
taget just den svenska pensionsreformen. Vi emotser
fler sådana beslut som uppvärderar svensk ekonomi
senare i år.
Detta är ett uttryck för att Sverige nu som ett av de
första länderna i världen reformerar pensionssystemet
i en form som innebär ökad ekonomisk och politisk
trovärdighet såväl för pensionssystemet som för lan-
dets ekonomi i sin helhet.
Så skall det naturligtvis vara. Pensionssystemet är
en så stor och en så viktigt del av vår ekonomi att det
i sig självt påverkar om vi får en bättre eller en sämre
ekonomisk utveckling och därigenom en bättre eller
en sämre trygghet för medborgarna. ATP-systemet
har inte helt klarat dessa målsättningar. I Centerpartiet
anser vi att det nya pensionssystemet kommer att göra
det bättre.
Herr talman! Jag ber att få yrka bifall till utskottets
förslag.
Avslutningsvis, herr talman, vill jag framföra ett
stort tack till utskottsledamöterna och till ordföranden
och vice ordföranden för ett stimulerande och fint
samarbete under min tid i utskottet. Jag slutar nu i
riksdagen, och önskar att utskottsarbetet fortsätter i
samma goda anda. Ett stort tack också till er alla på
utskottskansliet för all hjälp och ert vänliga bemötan-
de. Tack!