Fru talman! Jag skulle vilja ha ett besked av Margareta B Kjellin om en lagstiftning som gäller bristande tillgänglighet som diskrimineringsgrund är en prioriterad fråga för Moderaterna. När jag hör Margareta B Kjellin tala låter det som att lagstiftning inte är så viktigt, utan det viktiga är att man gör något lokalt. Margareta hänvisar till kommuner och landsting som är socialdemokratiskt styrda. Har de borgerliga kommunerna och landstingen över lag ett strålande tillgänglighetsarbete? Finns det inga problem i dem? Jag frågar eftersom Margareta bara nämner de socialdemokratiska.
En lagstiftning gör faktiskt att tänkesätt förändras, att människor tänker till och ändrar värderingar. En lagstiftning sätter normen att samhället ska vara tillgängligt för människor med funktionsnedsättning. Det är inte så att det är helt omöjligt med en sådan lagstiftning. Vårt grannland Norge har en sådan lagstiftning. Jag vill veta om det här är en viktig fråga för Moderaterna eller om det är en "lätt känslomässig" fråga, som jag tror att Fredrik Reinfeldt sade vid något tillfälle.
Vänsterpartiet har föreslagit att i stället för ROT för att göra om villor skapa ett tillgänglighets-ROT där pengar satsas för att få kommuner och även kaféer, restauranger och småföretag att göra sina lokaler tillgängliga. När jag hör Margareta tala låter det som att det bara handlar om kommuner och landsting. Men det handlar om att kunna komma in på en restaurang, i en affär, i alla apotek, att ta del av kulturliv som inte är kommunalt. Det finns en mängd saker som inte är tillgängliga. Därför måste förslagen gälla mer än kommuner och landsting. Därför krävs en lagstiftning. Är det en viktig fråga för Moderaterna? Driver ni på eller stoppar ni?