Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Valperiodens längd och vissa andra grundlagsfrågor

GÖRAN ÅSTRAND (m), 1994-03-28 (riksmöte 1993/94).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Om någon här tror att jag skall ge mig

in i personvalsdebatten mellan Sten Andersson i

Malmö och Bertil Fiskesjö, tror ni fel. Eftersom jag

har yrkat bifall till utskottets hemställan vill jag

inledningsvis säga att det i betänkandet, i

Personvalskommitténs arbete och i den

författningsdebatt som har förts mellan partierna

finns ett brett och mycket väl analyserat material

om fördelarna med att övergå till personval.

Herr talman! Jag begärde ordet för att få göra tre

korta kommentarer. Den första kommentaren är

att det är mycket glädjande att vi, när vi har

diskuterat dessa frågor i KU, har kunnat enas om

att förlänga mandatperioden. Detta är önskvärt.

Alldeles oberoende av vilken konstellation som

vinner i höst måste en regering få längre tid att

arbeta innan regeringen nästa gång möter väljarna

i ett val. Det är utmärkt att valperioden har

förlängts. Inslaget av personval är också utmärkt.

Sedan tillåter jag mig den personliga kommentaren

att detta paket hade blivit bättre och mer

fullständigt om vi också hade kunnat gå ifrån detta

med gemensam valdag. Men jag ger utskottets

ordförande Thage G Peterson alldeles rätt i att

beslut om författningsfrågor bara skall fattas om

man har mycket breda majoriteter, och någon

sådan föreligger inte i det här sammanhanget.

Alltså kan vi tyvärr inte fatta ett beslut i den frågan.

Herr talman! I anslutning till det långa resonemang

som utskottet för om vallagen och vallagens

bestämmelser tillåter jag mig att göra en

kommentar om en fråga som Vallagskommittén har

arbetat med och som jag personligen har ägnat stort

intresse åt. I förlängningen av det utmärkta

betänkande som utskottet nu lägger fram måste vi

också fundera på hur vi skall ha det med

valsystemet. Efter en liten analys som jag själv har

gjort har jag kommit fram till att med ett fullt

rimligt resultat i valet i höst kommer de stora

partierna att få för många mandat och de

småpartierna kommer att få för få mandat.

Visserligen har jag räknat på ett ''fejkat''

valresultat, men det bygger på verkligheten. Skulle

så bli fallet hamnar vi i en akut författningsdebatt.

Låt oss ta tag i den redan innan. Jag har skrivit till

statsrådet Laurén som är ansvarig för dessa frågor

och till mina kolleger i konstitutionsutskottet för att

uppmärksamma på problemet.

Det är nu inte så alldeles lätt att lösa detta problem.

Jag har hållit på mycket länge med politik. Jag var

också inblandad redan när man i Tylösand 1967

diskuterade frågor av den här typen. Det parti som

jag representerar, dåtidens högerparti, ansåg då att

det var rimligt att göra en

grundlagsöverenskommelse som bl.a. byggde på

valsystemet. Inget parti kan skylla ifrån sig. Vi

gjorde bedömningen att detta tillgodosåg de

riksproportionella önskemål som vi alla hade.

Valsystemet skulle vara rättvist. Sedan kunde man

alltid diskutera spärrens nivå, men vi bestämde oss

för 4 %. När man fattar sådana beslut, gör man det

med utgångspunkt i verkligheten.

Herr talman! Nu är det så, att verkligheten har

ändrats. Då var det fråga om fyra etablerade partier

som inte ens teoretiskt kunde tänkas komma i

närheten av denna spärr och ett parti, vpk, som

kunde tänkas ligga över eller under. Men detta

skulle inte på något sätt drabba

riksproportionaliteten. I dagens läge är det tre, fyra

eller kanske t.o.m. fem partier som kan ligga strax

över eller strax under 4-procentsgränsen. Om ett

parti ligger strax under den gränsen är det ca 15--

20 % av rösterna som inte har fått mandateffekt,

men det är ju en del av systemet. Om ett parti ligger

strax över 4-procentsgränsen är det ett faktum att

partiet inte får så många mandat som det egentligen

skulle ha. Med det valsystem som vi har tar de stora

partierna genom fördelningen av fasta mandat

hand om dessa mandat.

Herr talman! Jag anser att detta problem är mycket

viktigt. Därför ville jag i direkt anslutning till det

som står om vallagen i betänkandet göra dessa

kommentarer till protokollet. Alla som på något

sätt är aktiva i författningsdebatten lär få tillfälle att

återkomma till denna fråga.

Med det anförda yrkar jag bifall till utskottets

hemställan.

Debatten

Hämtad sida: 30

30 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

GÖRAN ÅSTRAND (m): Valperiodens längd och vissa andra grundlagsfrågor (1994-03-28) — PRESS0