Herr talman! Jämställdhetsfrågorna står numera i
fokus, vilket jag tycker är bra. Men för att kunna
föra en seriös jämställdhetsdebatt behövs
opartiska, fördjupade offentliga studier och tillgång
till statistik. Redovisningar av klass- och
könsuppdelade vanor är av mycket stor betydelse.
I det socialdemokratiska kvinnoförbundet är vi
mycket oroade över den utveckling som nu sker.
Om detta har vi motionerat.
Med SCB:s nya inriktning, att sälja sina tjänster till
olika kunder, finns det stora risker för att
kvinnostatistiken eftersätts eller blir mindre
allsidig.
Herr talman! Läget för mediestatistiken är
bekymmersamt. Tidigare fanns en omfattande
program- och publikforskning inom Sveriges radio,
PUB. Information om tittarundersökningar och
olika forskningsresultat gavs ut i den s.k.
Mediebarometern.
PUB är sedan den 1 juli förra året nedlagd. PUB
samlade systematiskt kunskaper om kvinnor och
om medier: Hur presenteras kvinnor i olika
medier? Hur ser kvinnors yrkesroller ut i
verkligheten och i fiktionen? Har barnprogrammen
förändrats till det bättre eller sämre när det gäller
könsrollsmönster? Vilka tittarvanor har kvinnor
och män?
Herr talman! Det arbete som PUB utförde på
jämställdhetsområdet är omistligt. I en mediemiljö
som innebär ökad kommersialisering och där
reklamens kvinnosyn lämnar mycket i övrigt att
önska kan vi inte acceptera att den enda seriösa och
systematiska bearbetningen av programforskning
och tittarundersökningar försvinner.
Det är viktigt med oberoende undersökningar i en
tid när tittarundersökningar och statistik i övrigt
görs till handelsvara och bara är tillgängliga för dem
som beställt undersökningarna. På
jämställdhetsområdet finns det stor risk för att
obekväma fakta aldrig får någon beställare.
För närvarande upplever vi en snabb förändring av
massmedieutbudet, främst genom det ökade
antalet kommersiella TV- och radiokanaler.
Undersökningar om hur detta påverkar
programutbud och tittarvanor, inte minst ur
könsrollsperspektiv, är därför angelägna uppgifter.
I och med att tittarmätningar tas över av
kommersiella företag blir antalet tittare det
viktigaste mätkriteriet. PUB:s mätningar innebar
en fördjupad kunskap både om vilka som tittade på
vad och vad de tyckte om programmen.
Nordiska dokumentationscentralen för
masskommunikationsforskning vid Göteborgs
universitet, Nordicom, har fått i uppdrag att sköta
några av de uppgifter som tidigare sköttes av PUB.
Det handlar om en tillfällig lösning, främst för att
bidra till att rädda insamling av underlag och
utgivning av publikationen Mediebarometern. För
detta har Nordicom tillförts medel. Samtidigt har
en utredare tillsatts för att se över frågan om
sektorsforskning om massmedierna, inkl. den typ
av forskning som tidigare bedrevs av PUB.
De medel som Nordicom tillförts är helt
otillräckliga och medger inte en fortsatt
jämställdhetsforskning i den utsträckning som är
önskvärd. Det finns alltså två problem. Dels är
tilldelningen av medel för utgivning av
Mediebarometern inte tillräcklig för att ge
Nordicom rimliga arbetsmöjligheter, dels är det
viktigt att den fortsatta finansieringen av studier
och utarbetande av mediestatistik hos Nordicom
utformas på ett sådant sätt att uppgifterna blir
tillgängliga till självkostnadspris och att Nordicom
inte görs beroende av beställare av uppgifter om
tittarvanor och tittarstatistik.
Herr talman! Med hänsyn till kommersialiseringen
av TV-mediet är det särskilt viktigt att en av
kommersiella intressen oberoende instans
offentliggör statistik på detta område och att
statistiken inte är reserverad för dem som kan
betala för den. Vi socialdemokrater föreslår därför,
utöver regeringens förslag, en ökning av anslaget
till Nordicom med 1 miljon kronor.
Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 8.