Herr talman! Jag vänder mig till några av partire-
presentanterna, även Gullan Lindblad. Vi är väl med-
vetna om att det pågår en process i samhället. Livet
står ju inte stilla därför att vi i denna kammare vill
debattera frågor fram och tillbaka på olika sätt. Oftast
vill vi utreda och ibland vill vi utreda igen för att
förhoppningsvis kunna söka oss fram till en bra hel-
hetslösning. Det här är det andra steget i en process.
Det tredje steget kommer nästa år när vi skall ta
ställning till ohälsoförsäkringen.
Under tiden kommer vi genom vårt handlande -
om vi alla är beredda att ta nästa steg - att "parkera"
människor i trygghetssystem. Det innebär att männi-
skor får gå länge på a-kassa och på socialförsäkringar.
Inte minst vi som bekänner oss till rehabiliteringens
viktiga område vet vad som händer med de människor
som inte ser någon framtid i det avseendet. Man kan-
ske börjar fundera över att man nog skall pensioneras
ut så att säga.
Nej, åter tillbaka till ruta 1. Det gäller alltså allas
rätt till arbete och till att utifrån den egna förmågan
vara med i arbetsgemenskapen för att på det sättet ge
sitt bidrag till förmån både för sig själva och för sam-
hället.
Sedan till detta med att äldre slås ut. Både Gullan
Lindblad och jag har varit med så pass länge att vi har
sett förändringarna i arbetslivet. Jag tror att tiden nu
är kommen när vi på nytt skall få en människosyn på
arbetsplatserna - hos arbetsgivarna och hos de fackli-
ga organisationerna - som innebär att man verkligen
försöker sätta arbetsmiljön, rehabiliteringen och det
goda arbetet i centrum.