Herr talman! Det är på det viset, Ragnhild Pohan-
ka, att det är fråga om hur vi ser på människor över
huvud taget, om människor som har fått krämpor av
ett eller annat slag, antingen i arbetet eller genom
olycksfall, och därför inte har hundra procent arbets-
förmåga, skall "parkeras"s i olika trygghetssystem.
Det är denna humanistiska syn som jag talar om, där
vi skall kräva av samhället att mera aktivt än i dag
verkligen se till att sätta människan i centrum. Det
handlar om alla som är sjuka och om de arbetshandi-
kappade.
Det har funnits en tid då man på något sätt har
"parkerat" människor och därigenom inte aktivt arbe-
tat med dem på det sätt som jag förutsätter att pro-
positionen ger underlag för.