Fru talman! Regeringens proposition innebär att
det ska tas fram ett frivilligt grundlagsskydd enligt
databasregeln. Regeringen föreslår, liksom majorite-
ten i Mediegrundlagsutredningen gjorde, att skydd för
yttrandefriheten på nätet ska kunna erhållas genom
ansökan och utgivningsbevis.
Jag och Folkpartiet menar att regeringen på den
punkten borde ha valt en annan juridisk teknik för att
undvika onödig byråkrati och för att på ett enkelt sätt
ge fler Internetanvändare grundlagsskydd för sina
meddelanden.
Ett sätt vore att tillämpa ett slags stencilregel mot-
svarande den som finns i 1 kap. 5 § tryckfrihetsför-
ordningen. Det kan möjligen vara en vidareutveckling
av det resonemang som Åsa Torstensson nyss redovi-
sade. Enligt denna regel får en skrift nämligen fullt
grundlagsskydd om den är försedd med beteckning
som visar att den är mångfaldigad samt i anslutning
därtill visar tydliga uppgifter om vem som har mång-
faldigat skriften och om ort och år för mångfaldigan-
det. En motsvarande bestämmelse skulle alltså kunna
tas in i yttrandefrihetsgrundlagens databasregel. För-
delen med detta är att det är fråga om en regel som
redan finns och som man alltså lyfter över till ett nytt
system.
Den som vill organisera ett öppet diskussionsfo-
rum på Internet kan fördela ansvaret för de inlägg
som förekommer i det till upphovsmännen genom att
se till att de här identifieras antingen direkt i varje
inlägg eller genom en hyperlänk till en presentation.
Också det absoluta förbudet mot att andra än databa-
sinnehavaren ges möjlighet att påverka dess innehåll
innebär enligt Folkpartiets uppfattning en onödig
inskränkning av skyddet för yttrandefriheten.
Genom att välja den lösning som Folkpartiet före-
slår kan en både krånglig och mycket kostsam byrå-
krati undvikas, samtidigt som grundlagsskyddet
kommer oändligt många fler Internetanvändare till
godo. Dessutom slipper medborgarna vända sig till en
myndighet för att tillvarata sina rättigheter, för det
kan uppfattas som olustigt i dessa sammanhang. Man
behöver alltså inte ansöka om utgivningsbevis.
Fru talman! Svenska medborgare och svenska ju-
ridiska personer har enligt YGL grundlagsskyddad
rätt att sända ljudradio eller TV med hjälp av elekt-
romagnetiska vågor som är bundna till en ledare.
Genom den här s.k. must carry-principen är denna
etableringsfrihet begränsad så att nätinnehavare är
skyldiga att tillhandahålla utrymme i nätet, bl.a. för
Sveriges Televisions och TV 4 AB:s sändningar.
Nu föreslår regeringen att etableringsfriheten för
trådsändningar enligt YGL ska inskränkas för att det
genom bestämmelser i lag ska kunna föreskrivas för
nätinnehavare att de ska ge utrymme för överföringar
i den utsträckning som det behövs med hänsyn till
konkurrensintresset eller allmänhetens intresse av
tillgång till sådana här överföringar. Detta, fru tal-
man, innebär också att etableringsfriheten begränsas
vidare i syfte att genom bestämmelser i lag se till att
tillförsäkra mottagarkollektivet inflytande i program-
valet - dvs. att fler människor får möjlighet att välja
program.
Skälen till regeringens förslag är för det första att
upprätthålla konkurrensen, vilket är bra, och för det
andra att ge mottagarna möjlighet att ha inflytande
över programvalet. Detta är naturligtvis också bra.
Det är ändå tveksamt om det bör genomföras därför
att det här förslaget innebär en begränsning av nätin-
nehavarens möjligheter att förfoga över sin egen
produkt. Men eftersom den tekniska utvecklingen på
det här området går snabbt borde problemet kunna
lösas utan grundlagsändring.
Fru talman! Jag vill passa på att kommentera två
reservationer som kommit från andra partier i kon-
stitutionsutskottet.
Först gäller det Ingvar Svensson och Kristdemo-
kraterna som har föreslagit att man ska ha regler om
lagstadgad genmälesrätt. Som svar på det vill jag säga
att regler om lagstadgad genmälesrätt som finns eller
som tidigare har förekommit i länder med ett svagare
skydd för tryckfriheten inte är möjliga, menar jag,
enligt tryckfrihetsförordningens bärande principer.
Detta, fru talman, skulle ju innebära att utomstående
skulle kunna tvinga fram ett upphävande av ansvarig
utgivares centrala befogenhet att inget får införas mot
utgivarens vilja.
En fransk domstol betecknade en gång med en
träffande formulering en vidsträckt sådan genmäles-
rätt som en "veritabel expropriation" som skulle göra
"pressens frihet illusorisk". Jag tycker, fru talman, att
det ligger väldigt mycket i detta.
Sedan ska jag kommentera reservationen från Per
Lager och Miljöpartiet. Per Lager kritiserar tryckfri-
hetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för
deras "lagtekniska komplexitet". Men att dessa
grundlagar har många och detaljerade bestämmelser
är själva förutsättningen för det mycket starka skydd
som tryck- och yttrandefriheten har i Sverige.
Detta beskrevs för ett par år sedan på ett utmärkt
sätt av Torbjörn Vallinder:
"Tryckfrihetsförordningen ger grundlagsskydd i
detalj för yttrandefriheten i tryckta medier - - -.
Tryckfrihetsförordningen är på en gång en rättig-
hetsförklaring - för ett begränsat men centralt område
- en exklusiv processlag och en exklusiv strafflag.
Systemet är enastående i världen - - -.
Yttrandefriheten är ett grundläggande inslag i
folkstyrelsen, och tryckfriheten är alltjämt den vikti-
gaste delen av den."
Fru talman! Det är klart att grundlagsskydd som
också ska fylla funktionen av processlag och strafflag
med särskilt skydd för tryck- och yttrandefriheten
måste vara lagtekniskt komplext. Det gäller i ännu
högre grad eftersom det är just tryckfrihetsförord-
ningen som ger offentlighetsprincipen och medde-
larskyddet deras starka och grundlagsfästa ställning.
Det har man inte tänkt tillräckligt tänkt på om man
liksom Per Lager och Miljöpartiet svepande dömer ut
konstruktionen av de svenska grundlagarna.
Det finns ett land i vår omedelbara närhet, nämli-
gen Norge, där hela grundlagsskyddet består i ett par
enstaka meningar så allmänt hållna som att trykkefri-
hed bør finde sted - det ska alltid finnas tryckfrihet.
Det här det hela. I det landet skulle Per Lager inte ha
något att beklaga sig över när det gäller lagteknisk
komplexitet i skyddet för tryck- och yttrandefrihet.
Det landet har å andra sidan ett mycket svagt skydd
för tryckfriheten.
Det är från det landet, från Norge, som en säl-
fångstinspektör har tagit sin tillflykt till vårt land efter
att ha drabbats av juridiska återverkningar efter filmer
och debattinlägg. Och det är i det landet som en tid-
ning dömts i domstol för att ha återgivit uppgifter i en
tjänstemans utlåtande om säljakt. Att detsamma inte
kan hända i Sverige beror på det som Per Lager kriti-
serar, nämligen att grundlagen ger skydd i detalj för
yttrandefriheten.
Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till reserva-
tion nr 2 - Folkpartiets modell för ett frivilligt
grundlagsskydd enligt databasregeln - men naturligt-
vis står jag bakom samtliga Folkpartiets reservatio-
ner.